Att inte nöja sig

30 apr. 2016

Kikade in på Sandra Beijers blogg och hon hade postat en intervju med sin bokförläggare. Ni kan hitta den här.

Att utbilda sig till bokförläggare har jag många gånger funderat över. Jag älskar ju litteratur och tillsammans med mitt intresse för marknadsföring har jag tänkt att det borde passa perfekt. Men. Sen inser jag att det kvittar hur nära det än står litteraturens värld är det trots det bara ett andrahandsval. På första plats står nämligen skrivandet. Jag vill ju jobba arbeta som författare! Om inte på heltid i alla fall på deltid.

Det verkar dessutom vara oerhört svårt att hitta ett jobb som bokförläggare så frågan är om all den energi man hade lagt på det egentligen hade bara hade tagit ifrån arbetet med sitt egna manus. Jag pratade även med en som hade läst förlagskunskap i Lund för att höra hur det var. Det första hon sa till mig; du vet om att detta inte har något med att göra med ditt eget skrivande. Hon berättade vidare att majoriteten i hennes klass delade författardrömmen. Dem här personerna hoppade även av mitt i utbildningen. Det var alltså inget för dem.

Jag har ofta dessa tankar. Om jag inte lyckas med min dröm om att få arbeta som författare, vad finns det för alternativ? Bibliotekarie? Bokförläggare? Lektör? Visst, det är intressanta alternativ men tyvärr är problemet att de just är ALTERNATIV. Jag vill inte längre fokusera på det. Det är något som jag har insett på den senaste tiden. Livet är för kort och skört för att slösa dagar på de alternativa. Nöj dig inte. Jag är snart 30 år och de senaste 10 år har jag nöjt mig med andrahandsvalen. Jag är så himla less på det nu. En förändring måste ske. Jag väljer att kämpa för drömmen!




Efter början kommer slutet

29 apr. 2016

Rubriken är lite missvisande. Mitt emellan början och slutet befinner sig allt det som vi kallar liv. Idag ska jag  hedra det liv min kusin hade.

Begravning. Tungt och jobbigt samtidigt som det är en värdefull stund till att säga farväl.

Min kusin levde för MFF och därför, dagen till äran, kommer jag bära en himmelsblå blus. 

Taggad!

28 apr. 2016

Idag händer det grejor. För näsan har äntligen slutat rinna. Tjoho! Så i morse tog vi på oss vettiga kläder och begav oss till barnrytmiken (en sång- och dansgrupp). Syns det att den här grabben var taggad för lite äventyr?


Tanken är att även åka en tur till ett shoppingcenter för att snabbt rusa in för att köpa två födelsedagspresenter. Vi får hoppas energin håller i sig. En liten powernap måste vi dock först hinna med. Och när pågen sover passar mamman på att leka med Snapchat

Åh om man alltid kunde gå runt med en midsommarkrans ;) 




Kära böcker...

27 apr. 2016

... jag älskar era färgglada ryggar och fantasirika innehåll. Ni bjuder på så mycket glädje, spänning och kärlek att en stund med er är som att kliva in i en helt annan värld. Min hängivelse är enorm. Glöm inte det! Så snälla underbara böcker förlåt för min sons synder. Han menar väl när han drar ut er ifrån hyllan och bläddrar med sina leverpastejfingrar. Likväl de blöta pussarna som ni får, det är hans sätt att visa uppskattning.

Hoppas ni kan förlåta mig!

Er trogna tjänare,

/ Veronica

P.S. Ni kanske snart får flytta till en hylla högre upp.

D.S. Läkemedelsboken 2014 och Morberg lagar husmanskost, ni får stanna kvar.

Kommer inte visa den här bilden för böckerna. Ni ser väl själv, det finns inget ånger i den blicken ;) 


Morgonbadet

Jag är krasslig. Harry är krasslig. Det resulterar i trevliga dagar. Nej faktiskt inte. Är mest trött. Jag vill göra massor men orken finns inte där. Det känns lite som att vara inlåst i sin egen kropp.

En onsdag som denna ska vi faktiskt inte göra så mycket. Målet för dagen är att komma ut på en promenad, frisk luft har jag hört ska vara bra. Vi får se hur det går. Då kanske jag borde kamma håret också. Tvek på om jag orkar ;)

Men till det positiva. Jag orkade faktiskt bada mina orkideerna. Förstår inte riktigt hur jag lyckas men  de blommar. Har ni några roliga onsdagsplaner? 

När man ber sin mamma köpa choklad...

26 apr. 2016

Ni alla känner säkert till dessa dagar då man bara vill stoppa huvudet i sanden. Vad gör då en snart 30-åring som jag när hon känner så? Jo hon ringer sin mor och ber henne köpa med sig choklad.


Yes box, det är kärlek när sin mamma tömmer butiken på choklad. Jag skulle kanske ha bett om sallad... eller kanske inte ;) 


Its not the stars to hold our destiny but in ourselves

25 apr. 2016

I lördags tänkte jag extra mycket på legenden/ mästaren på kärlek och ord; William Shakespeare. Mannen vars verk jag kan utantill (nästan- minnet har blivit sämre med åldern). När de andra i klassen gick på fyllefester satt 16-åriga Veronica hemma och läste Shakespeare. Lite maniskt, javisst men samtidigt den bästa hobbyn som finns. Jag var förälskad i berättelsen om Romeo & Julia. Läste den flera gånger och såg filmen tusen gånger. Inte att glömma hans sonetts - ljuvliga!

Den 23:e april i år var det 400 år sedan han gick bort... och än idag är han ett stort namn inom litteraturvärlden. Trots 400år! Galet. Jag hoppas han mästerverk lever kvar i flera generationer till. Min son kommer definitivt inte undan Shakespeare ;)

Vilken av Shakespeares verk gillar ni bäst?


Sjukstuga

Det händer inte så mycket hemma hos oss. Lillkillen är fortfarande krasslig och tyvärr har nog jag också fått samma sak. Vi klarade oss hyfsade igenom vaburari men april med snö och minusgrader, ja det överraskade oss.

Idag pälsade vi på oss, tre lager av tröjor och sedan begav vi oss ut på en liten promenad. Vi stannade även till vid Harrys favoritlekplats... eller snarare min. Den är anpassad till de mindre kidsen med grind och mjukt underlag. Verkligen toppen.



Skrivargrupp, ja varför inte?

24 apr. 2016

I fredags damp det nya numret av Skriva ner i brevlådan. Jag vet inte riktigt hur men jag hann läsa den igår trots Harrys härliga förkylningshumör. Har ni hunnit kika i den än?

I alla fall, ett stycke handlade om en skrivargrupp som träffas en gång i månaden för att diskutera sina texter. Det hade uppenbarligen varit väldigt givande då flera av dem nu var publicerade. Ifall detta berodde på just skrivargruppen är dock ännu inte vetenskapligt bevisat ;) Men jag tyckte i alla fall att det lät supertrevligt! För tänk att få sitta ner med likasinnade (alltså skrivfolk) och diskutera sin text. Som testläsare fast in real life. Det hade ju varit toppen! Eller vad tycker ni?

Så finns det någon i Lundatrakten som är sugen på att vara med i en skrivargrupp? Tjoa till så kan vi prata om att starta upp en :)




Förkylningen från Mordor

23 apr. 2016

Igår lös solen. Det var varmt och skönt. Jag och Harry lekte massor och mös minst lika mycket. Det var toppen! Idag är det lördag....

Och det är kallt. Så pass att det banne med snöade. Vad hände där? Var vaken halva natten för lillkillen är förkyld. Det kompletterades med en trött och missnöjd pojk under majoriteten av lördagen. Än är dagen inte slut men förhoppningen att förkylningen magiskt skulle försvinna är inte särskilt stor.

Jaja så kan det vara. Men titta så glad han var igår. Min underbaraste!

Vad hittar ni på denna lördag? 

Steg 2

Sitter just nu och pysslar med min affärsplan. Ett tips för alla som är sugna på att starta eget; skriv ut det här häftet på Nyföretagarcentrum och svara på tusen frågor om din affärsidé. Det krävs en hel del reflektion. Vad är det som kommer utmärka mitt företag/ min produkt osv.

Vill så gärna berätta om mina planer men tänker att det är bäst att avvakta tills jag kan presentera något som jag är stolt över och som kan leverera det som mitt företag står för; Unikt och Tryggt. Men kan ge er en liten ledtråd. Det har inte direkt med mitt skrivande att göra dock berör det min kreativitet. 


Skeptisk till långrandiga slut

22 apr. 2016

Har läst klart Secrets of a summer nights av Lisa Klepays (btw titeln har ju inget med handlingen att göra, eller har jag missat något?) I alla fall, jag blev lite besviken. Allra mest på slutet som aldrig tog slut. Ska inte avslöja exakt vad som händer men jag kan säga att "slutet" var på över 100 sidor. Till sist blev jag så uttråkad att jag skummade. Jag är inget fan av långsamma handlingar. Jag vill ha fart... 

Nej, blev inte alls imponerad av Secrets of summer nights. Någon annan som har läst? Vad tyckte ni? 

Dagens underhållning

Behöver jag berätta att min håriga lilla son älskar att gunga? 




För många idéer alldeles för lite tid

21 apr. 2016

Jag vet inte om det beror på våren. Men solen tittar fram, fåglarna kvittrar och inspirationen blomstrar i kapp med vitsipporna! Jag vill skriva och det är nu. Jag har så många idéer att de inte ryms i huvudet längre. Romancepodden hjälpte inte direkt. Efter avsnitt 2 kom jag på en ny novellidé och en manusidé. Ahh!

Räknar ner till sommaren. Inte långt kvar... o då ska det skrivas så fingrarna glöder!


Date night

Det blev date night igår med maken min. Nu kan man tänka sig att vi mumsade oxfilé på någon fancy resturang och efteråt gick på bio så vi kunde se en hel film utan att bli avbruten av en skör liten bebbestämma... men icke. Vi var på en kurs; "Starta eget företag"- kurs. Japp jag behöver info, massa, så att jag kan fixa det här med eget företag.

Det var både spännande att lyssna på men också nervöst. Det är mycket man kan misslyckas med men inte att glömma, man kan ju faktiskt också lyckas. Jag hoppas på det sistnämnda. 

Så här fint var det när vi körde hem. Vackra naturen :) 

Min lilla hjälpreda

20 apr. 2016

Harry vill vara överallt och han ska pilla på exakt allt också. Han är en riktig upptäckare. Som ni kan förstå är den här silvriga mackapären som innehåller tusen olika saker superspännande. Jag snackar såklart diskmaskinen. Det är alltid en utmaning varje gång den ska tömas. Harry vill självklart hjälpa till. Allt ska tas ut och lämnas på golvet. Ibland stoppar han in sig själv också. Alltså krypa upp i den. Mindre bra.


Är nu expert på att tömma diskmaskinen i rekordfart. Borde ju vara en OS-gren; "Plocka upp ur diskmaskinen innan barnet kastar porslinet på golvet"- grenen.. känner att jag får fila lite mer på namnet ;) 


Alltså grädde

19 apr. 2016

Kan erkänna att min sockerfria månad sket sig i helgen! Klarade tre veckor innan jag föll in för frestelsen. Nu kanske ni undrar varför jag ens försökte hålla mig ifrån sockret i 30 dagar. Jo mitt chokladbehov har ju blivit lite mer som ett chokladberoende. Försökte skära ner genom att enbart äta mörkt choklad. Vi har alla hört; En bit mörk choklad och sen vill man inte ha mer... eh, det är en myt! Det funkade inte alls på mig. Jag kunde äta ett halvt paket utan problem. Åh det bästa är ju en bit choklad och en kopp te när man skriver. Underbart, gynnar verkligen mitt skrivande! Det är i alla fall vad jag inbillar mig ;)

Men nu med den sockerfria månaden long gone kan jag säga att jag gick lite crazy igår. Och ikväll blir det åtminstone fyra skedar grädde. Alltså grädde... och grädde tillsammans med choklad. Blir alldeles svag!

Äter eller dricker ni något särskilt när ni skriver?



Att fortsätta

18 apr. 2016

Man är aldrig beredd på när nära och kära försvinner från oss. Det är tufft men man måste gå vidare. Fortsätta med vardagen.

Idag har jag gjort precis det. Yoga på morgonen och en bibliotekstur med Harry på eftermiddagen. Det var skönt att komma ut och tänka på annat.

Harry tycker det är jättekul med böcker. Han vill gärna bli läst för men idag var det mest roligt att plocka ut dem och sätta tillbaka dem igen. 


En sorgens dag

17 apr. 2016

Igår gick min kusin bort. Ingen vet riktigt vad som hände, ena sekunden var han i liv och den andre, död. Han eller hans närmaste fick inte ens en sekund för farväl. Sorgen som hänger sig över min familj och släkt är ofantlig. När det är så oväntat och i alldeles fel generation så väcker det sådana enorma känslor. Det är fel på alla sätt och vis och så finns det inget man kan göra.

Det är dagens lärdom. Livet är skört och man ska verkligen inte ta det för givet. Lev inte imorgon utan lev idag. Nuet.



När planer förblir planer

16 apr. 2016

Jag har så många skrivplaner, faktiskt en hel lista! Den innehåller flera noveller som jag vill slutföra så jag kan medverka i tävlingar. Jag vill också komma igång med nästa steg med De Tidlösa. Jag vill så mycket men tiden är så himla begränsad. Jag jobbar enbart 40% (än så länge) så då borde man tänka sig att det finns utrymme för skrivandet de andra 60%. NOPE. Jag kom ihåg när lillkillen var några storlekar mindre och jag hann skriva en hel bok, men nu är det i princip omöjligt. Inte ens när han sover kan jag skriva då han vill att jag ska ligga bredvid honom... så mina planer förblir än så länge planer. Dock inte för så länge till. I maj går min man på sin föräldraledighet och då får jag plötsligt 40% till mitt skrivandet! Herregud det är ju massa i jämförelse med nu. Så hela sommaren kommer jag få ha planerad skrivtid. Lovely!

Hur går det med era skrivplaner?

Längtar tills jag åter sitter vid mitt skrivbordet. Ett tomt worddokument öppet och en rykande kopp te bredvid. Åh..

Ni vet när man blir attackerad av en Buddha

Det har inte varit min sons vecka. Olycka efter olycka. För allas kännedom är detta inte något som tillhör vardagen så när jag vänder ryggen en sekund och hör ett krasch kommer det som en chock. Vi var hemma hos min mamma och hon gillar Buddha-statyetter, ni vet Ullareds klassiska inredningsutbud. Jag hittade därför Harry med en liten Buddha-staty över sig. Min första tanke var att det inte kunde vara så farligt... men fel igen.

Så nu till alla småbarnsföräldrar; varning för Buddhor (Buddha i plural är inget jag brukar använda, så rätta mig om jag har fel ;)



Romancepodden

15 apr. 2016

Igår upptäckte jag Romancepodden och fastnade direkt! Jag vet inte om ni har hört talas om den? Men precis som namnet antyder så är det en podd där man snackar ROMANCE, kan det bli mycket bättre? Tveksamt. I det senaste avsnittet diskuterade de det brittiska adelssystemet, det var både intressant men klurigt. Jag beundrar de som skriver historisk romance med tanke på all research som måste göras för en korrekt tidsbeskrivning.

Det som gör podden så bra är framförallt att det är fem brudar som är genuint intresserade och kunniga om romance. Dessutom bjuds det på underhållande diskussioner och flera gånger fick jag mig ett skratt. Så det är dagens tips!

Bild lånad av Romancepodden. 

Noll energi

14 apr. 2016

Kaos är bara förnamnet. Jag kan säga att dagen inte riktigt blev som planerad. Jag vaknade upp till en förkyld liten pojk som inte ville göra något. Varken leka, sova eller äta. Så det var bara att ställa in alla planer. Det enda han ville var att jag skulle läsa för honom. Så jag läste alla hans böcker tre gånger om tills rösten blev hes. När jag inte orkade längre gick vi ut på en promenad. Det är så härligt att se hur våren blommar ut. Sedan doften, det luktar ju ljuvligt!  

 Harry är oerhört fascinerad över alla blommor som plötsligt går att hitta på träden. 



Dags igen!

Det var tider när förlagen var långsamma. Det kunde ta fyra- fem- sex månader och ibland fick man inget svar alls. I fyra år har jag väntat på ett förlag, jag får nog acceptera att de inte är intresserade ;) Den här omgången har jag fått refuseringar på en rad och det har bara gått en månad och tre veckor sen jag mailade dem. Igår trillade det tredje svaret in- refusering. Det går bra nu känner jag inte, eller inte. Bara ett förlag kvar.

Jag får nog tycka att jag hanterade den här refusering relativt bra och det beror nog på att jag har ställt in mig på nästa steg; skicka till lektör. Blir så himla besviken på mig själv att detta är resultatet av mitt hårda arbete. Jag trodde verkligen på mitt manus, att det var redo men svaren jag har fått tyder på något annat. Så lektör it is.

Suck, kan inte ens tröstäta choklad. Jag bestämde mig för en sockerfri månad- jag vet, väldigt oplanerat med tanke på att jag väntar på svar från förlagen.




Blodbad

13 apr. 2016

Sitter på golvet läser min romance när jag tittar upp och min glada son kommer gående mot mig med blod på kinden. Eh, va hände här? Han satt och lekte och nu är det plötsligt blod. Det var inte lite blod utan massor. Jag slängde boken, sprang fram till honom och såg att blodet kom från händerna. Ett tillägg; jag tål ju själv inte av att se blod. Men detta hann jag inte reflektera över förrän jag var på toaletten. Jag såg att han hade skurit sig på två fingrar- "papercuts". Små sår men attans vad det blödde. Mitt i allt när det stank blod och jag med en hand försökte stoppa två skärsår på två olika fingrar insåg jag att detta var lite för mycket för mig. Det snurrade i huvudet men jag kunde ju inte svimma ensam hemma med min son. Snabbt plåstrade jag om honom så jag kunde ringa min man som för övrigt är läkare. Han var ju kolugn och förklarade att det är vanligt att det kommer mycket blod när man skär sig på fingertopparna. Han var snarare mer orolig över mig som storgrät och var alldeles blek. Det var nog jag med egentligen. Jag var ju sekunder från att falla ner på golvet medvetslös.

Ett glas vatten senare och en stund till att koncentrera mig på att andas så var jag åter i form. Men herregud va obehagligt. Vet inte ens vad det var som han skar sig på och det hela hände så snabbt. Mitt mammahjärta fixar inte sånt här men jag antar att det bara är att vänja sig. Olyckor kommer säkert hända fler gånger- alternativet är bubbelplast... efter idag funderar jag seriöst på det. Undrar om det går att köpa en one-piece i bubbelplats ;)

Min lilla kille med inlindade fingrar. Stackare!

En kväll i Lomma

Naturen är så himla viktig för mig och mitt mående. Att något så enkelt som en promenad längs havet  kan fylla en med så mycket energi och glädje. Att flytta till Lomma så att vi kom närmare naturen har varit en av de bästa besluten i mitt liv. I love it!

Så här fint var det häromkvällen när vi var ute på tur. 
 Älskar att naturen även blir en stor del av Harrys vardag. Som ni säkert kan gissa så kommer det bli massa bad i sommar :)  


Love it!

12 apr. 2016

Alltså vi måste prata Tessa Dare! Har ni läst hennes böcker? Jag var till en början skeptisk till hennes böcker då de har de mer traditionella romanceomslagen, barbröstade män och fagra kvinnor. Men jag bestämde mig för att ignorera det då jag hade hört så mycket positivt om henne. Först ut var Any Duchess Will Do och den bara försvann. Jag öppnade boken och sedan var den slut. Fattade nada. Det skulle visa sig att detta inte var en engångsföreteelse. Nu läser jag A Night to Surrender. Började läsa igår och idag är inte många sidor kvar. De bara försvinner. Älskar hennes lättsamma stil, de dynamiska dialogerna, miljöerna, karaktärerna- ja allt! 

Det finns fem böcker i bara Spindle Cove- serien så jag har mycket läsning att se fram emot samtidigt som det känns som om det är för lite. Ett tecken på att man gillar det. Det känns lite som när man upptäcker en serie och vill se alla säsonger på en gång... sen så inser man att man ju måste faktiskt jobba och ta hand om barn också. Typiskt ;) 

Har ni läst något av Tessa Dare, i så fall, vad tycker ni?









30 days of yoga

Jag som är lika vig som ett kylskåp fick för mig att göra yoga varje dag i en månad. Ni hör ju själv, ett misslyckande är ju nästan på oundvikligt. Men ack så fel jag hade, eller nästan. Jag är just nu på Dag 28. Jag har alltså gjort 28 dagar men inte under en månads tid, snarare under två månader. Men ändå, lite creed får jag ändå ge mig själv. Nästan varje morgon rullar jag ut min matta inköpt på Lidl för 80kr och sätter Harry i sin stol framför Bolibompa (dålig föräldravarning på det- men oroa er inte det är bara under 20-25min ;) Efteråt mår jag toppen, har inte lika ont i ryggen och känner mig starkare i kroppen. Så bara positiva grejor... eller ja, bortsett från att jag spräckte mina dyra yogabyxor, jaja bagateller ;)

 Här sitter lillkillen och chillar, han tycker det är roligare att titta på mig när jag snurrar runt på golvet än på Bolibompa... haha det hade nog jag också tyckt. 

Men tips till er som är sugna på att prova på yoga är att följa Adrienes 30 days of yoga. Det är inte omöjligt svårt och den stora fördelen är att man får göra det ensam i sitt hem (relativ ensam) så ingen skrattar åt en när sömmarna på byxorna spräcks efter överbelastning. Tummen upp! 

Redo för bedömning

11 apr. 2016

Det blir ett tungt kuvert som jag tar med mig till posten idag. Men det är såklart, det innehåller skrivprov på 9 sidor x3 samt en självpresentation på 3 sidor x3. Skrivprovet är det första kapitlet ifrån mitt senaste manus De Tidlösa.

Det ska bli spännande att se om jag kommer in. Åh hoppas! 

Söndagsnöje

10 apr. 2016

Vad gör man klockan nio en söndagskväll? Jo ett omslag till sitt manus!


Så nu har äntligen De Tidlösa fått sig ett alldeles eget hemmagjort omslag! Tjoho! Har även hunnit med att lägga upp en kort synopsis till De tidlösa som ni kan se under mina verk. Produktiviteten flödar! 

Steg 1

Som ni kanske har märkt har det skett en liten förändring på bloggen, en fysisk sådan. Andra förändringar kommer först märkas när ni läser innehållet av de kommande blogginläggen. Det är nämligen så att hädanefter ligger inte mitt fokus enbart på mitt skrivande, det kommer såklart vara ett av mina huvudområden då det är en sådan stor del av mig (så oroar er inte) men jag kommer också dela med mig av andra aspekter av mitt vardagsliv bland annat allt bus jag hittar på tillsammans med min son Harry.

SEN, till den andra stora förändringen; jag har startat ett företag! Så det kommer jag såklart också skriva om, dock inte ännu. Allt är inte riktigt klart så mer info om det kommer.

Jag hoppas ni väljer att stanna kvar, för den här förändringen är ju egentligen bara positiv då bloggen kommer uppdateras mer frekvent och det ger lite mer variation i inläggen.

Men vad tycks om den nya designen? Ifall det ser konstigt ut på era datorer får ni gärna meddela för då kanske det är något lurt med min designinställning.

Lite blogginception 

Svensk romance MÅSTE blomstra

Läste i morse en artikel som min svärmor hade hittat åt mig. Den handlade om romance och hur genren växer sig starkare i Sverige, sakta men säkert. Det vore verkligen kul om den svenska romancen blir en mer uppskattad genre och får sin plats i bokhandlarna. För några år sen var det i princip bara Simona Ahrnstedt som skrev romance och så är det väl fortfarande även om det börjar dyka upp lite nya namn. Sofia Fritzson vann ju Harlequins författartävling i år och hennes bok längtar jag tills den släpps. Sen finns det ju aspirerande författare som arbetar inom genren så som Sara Dalengren, Christina Schiller och inte att glömma lilla jag- deras (och mina) böcker vill jag också se ute på marknaden.

Nej, jag hoppas verkligen att genren blir mer accepterad för jag tror det definitivt finns en efterfrågan. I en sådan tung verklighet som vi just nu lever i behövs det i kontrast romantiska och mysiga böcker som inger värme och glädje. Begränsa deckarflödet, tack. Så kom igen förlagen, släpp in mer romance i vår vardag!


Lördag hela veckan- I wish!

9 apr. 2016

Helgerna är en sällsynt art. När de väl kom i sikte så rusar de emot en och sen försvinner lika snabbt igen. Men nej, nu ska jag inte vara så himla pessimistisk utan istället njuta av lördagen äntligen är här.

Idag gäller det att skriva klart min självpresentation, oboy vad svårt det är att skriva om sig själv. Det är absolut det svåraste som finns. Jag är ingen självgod typ som gillar att lägga fokus på mig men ibland behövs det. Så dags att slå på egot och beskriva vilken jäkla bra person jag är och vilken enorm potential som jag har ;)

Btw titta vad jag hittade när jag var i Stockholm, lite stalkervarning på det ;) 

Trevlig helg! 


I huvudstaden

4 apr. 2016

24timmars äventyr i Stockholm! Tågfärden upp skulle spenderas åt effektivt skrivande. Oh vad jag älskar när jag har en plan och fem minuter senare inser hur den skiter sig. Jag hade ju en idyllisk bild av hur jag i lugn och ro kunde sitta på min plats och skriva. Ack så fel jag hade. För det första; fönsterplatsen visade sig var en väggplats. Härligt! En bredaxlad man vid min sida som var mer intresserad av vad jag hade på min skärm än sin egen. Jag provade att zooma ut texten så han inte kunde läsa men det slutade med att inte ens jag kunde se vad jag skrev. Toppen! Efter ett tag försvann syret i hela vagnen, det kanske brukar var så, är ganska oerfaren X 2000-resenär. Gungandet kändes plötsligt inte alls så där vaggande och mysigt som jag hade föreställt mig. Illamående kickade in. Ja ni hör ju själv, ingen direkt optimal skrivmiljö.

Men jag ger inte upp. Jag fortsätter mitt skrivande på hotellet. Jag har bokat en fängelsehåla (känns det som). Ett rum i källaren utan några fönster. Vem behöver liksom utsikt? Här är i alla fall tyst- ingen annan vill bo här. Nu ska jag fortsätta skriva på min självpresentation som ska skickas med ansökan till Författarskolan. Det ska faktiskt bli spännande att läsa vad jag skrev innan idag, har ju noll koll. Zoomar in 100%.


Håller mig positiv... nej det är inte panik ni skymtar ;) 

Bortom horisonten

3 apr. 2016

Ni vet när man har kört i samma gamla spår under en lång tid och man börjar funderar på vad som egentligen är tanken/ målet med detta och ifall den vägen man kör på ens leder dit man önskar... just i den fasen har jag befunnit mig i de senaste månaderna. Hela jag har skrikit efter en förändring, något nytt. En utmaning. Efter många timmars av ältande har jag äntligen fattat ett beslut som kommer påverka min vardag, min framtid... och likväl bloggen. 

Just nu är jag i full gång att planera och fixa med det sista, men när det är klart är det dags att ta steget. Så håll utsikt :) 






Upp o ner

2 apr. 2016

Den senaste veckan har varit en känslomässig berg- o dalbana. Det började med att en första refusering damp ner i inkorgen. Det var den förfärliga standardversionen, inte alls det svar jag ville ha (obviously). Efter timmars av pepp och en massiv mängd av choklad i kroppen lyckades jag komma upp på fötterna igen. Jag vägrade ge med mig. Jag är duktig och jag ska fortsätta våga.... Jag skickade in en novell till Skrivas novelltävling. Planerade för framtiden. Vilka steg jag ska ta härnäst. Det här skulle gå....

... tills det plingade till på mobilen på annandag påsk. Skymtade notisen - ni vet hur man kan se inledningen på mailet. Det var ännu en refusering. EN STANDARD! Oboy! Nedbruten fick jag gå igenom hela "tycka synd om mig"- processen igen. Där och då kände jag att jag inte orkade mer. Varför gör jag detta? Varför utsätter jag mig för den här smärtan, om och om igen? Varför prioriterar jag ständigt skrivandet framför vänner, städa, plantering, promenader, familjehäng och allt annat som man kan tänkas pyssla med under sin fritid? Varför, när det ändå bara resulterar i bedrövelse? Jag hittade inga svar. Inte ens choklad kunde hjälpa mig. 

Huvudet snurrade med frågor. Det var till sist min man som fick stopp på karusellen. Han sa; "Veronica, du måste fortsätta. Du kan inte ge upp. Vi vet båda, att det inte finns några alternativ." 

Min kloka man hade såklart rätt. Trots alla dessa negativa känslor som hör till skrivandet, osäkerheten, misströstan, hoppet som krossas osv. kan jag inte sluta. För egentligen, vad finns det för alternativ? Att inte skriva? Det är omöjligt. Dimman av förtvivlan lättar sakta. Återigen inser jag att det bara finns en väg att gå. Torkar tårarna. Öppnar datorn igen. Utan skrivandet vet jag inte vem jag är...

So here we go again...