Ett steg tillbaka

24 mars 2016

Igår fick jag svar från ett av förlagen. Det blev en standardrefusering. Inte alls det jag ville ha och det kom allt som en chock vilket resulterade i en mindre trevlig kväll. Det var tårar blandat med ilska. Standardreaktionen åt en standardrefuseringen.

Idag har jag lugnat ner mig och fått perspektiv på det hela. För det första; jag tycker inte mitt manus förtjänar en standard refusering, inte den här gången. Usch, jag är medveten om hur det här kan låta. Jag är kanske den på Idol-audition som tror jag är den nya Adele men egentligen sjunger så falskt att folk som lyssnar får sår i öronen. Det måhända att jag tillhör den gruppen utan självinsikt men jag tänker inte acceptera det.

För det andra. Jag väntar fortfarande på svar från tre förlag. Om även de inte är intresserade av mitt manus har jag en plan B och en plan C. Så det är inte över med fyra standard refuseringar. Det måste jag komma ihåg genom resans gång. Idag tillåter jag mig deppa, äta lite godis, en pizza, chips och massa choklad. Men imorgon är det slut med att tycka synd om mig själv. Det är bara att fortsätta jobba. Jag vägrar ge upp. Jag måste kämpa vidare! Det finns inget annat alternativ.

Inget nytt

20 mars 2016

Det är tyst på bloggen anledningen är noll tid för skrivande. Det är mycket som händer i mitt liv för tillfället. Jag har börjat ett nytt jobb så det är hela processen att gå ifrån föräldraledig till arbetande som är en stor omställning. Vardagen ser plötsligt annorlunda ut. Nu jobbar jag bara 20% men det kommer snart öka. Men det betyder att varje dag då jag är hemma med lillkillen så vill jag vara med honom och inte sitta med datorn.

Sen så är det ju motivationen som brister. Sedan jag skickade in De tidlösa har jag liksom varvat ner, så pass att jag nu nästan känner att jag står still. Jag väntar på svar och finner skrivandet svårt att komma igång med. Jag känner igen det här beteendet. Det är oerhört vanligt i samband med förlagsinskick. Det är som att jag har gått ner i ett skyddsrum och bara väntar på att något dåligt ska hända. No positivt tänkande direkt!

Så, produktiviteten har varit noll. MEN idag ska jag försöka ändra på detta. Jag har stängt dörren om mig, har rykande te bredvid, laddat dator och dessutom flödar idéerna. Idag är dagen!



Väntan...

12 mars 2016

Den här väntan är egentligen den värsta. Varje gång telefonen ringer eller jag får mail känns det som att hjärtat är på väg ur bröstet. Det är precis 2 veckor sedan jag skickade in manuset till förlagen men det känns som två månader. Varje dag som passerar inbillar jag mig att chanserna minskar. Jag deppar redan över refuseringar jag inte har fått. Under natten besöker jag världar där jag äntligen är författaren jag alltid har velat vara. Sen när jag vaknar igen blir jag besviken över att det bara var ännu en dröm. Jag pendlar mellan hopp och förtvivlan. Haha, ni hör själv, den här väntan gör mig lite galen ;)

Skrivandet idag går annars segt. Har fixat lite med en novell (med betoning på lite), skrivit klart feedback till ett manus jag har varit testläsare till och skickat några mail... annars inget. Får allt erkänna att det är en anings tomt utan mitt manus.

Men ikväll blir det ju Mello! Hejar såklart på skåningen Frans och sen är jag lite svag för Mollys låt även om den påminner om Loreens vinnarbidrag. Har ni några favoriter?


Random gif, jag vet, men det är en av mina favoriter och för den delen behövs det alltid mer kärlek i vardagen ;) 

Den bara försvann

10 mars 2016

Det finns böcker och sen finns DET böcker! Som småbarnsförälder har det varit svårt att hinna med sträckläsning (det var tider när jag läste Harry Potter och dödsrelikerna på en dag). Dock tycker jag ändå att jag läser relativt mycket. Det går bättre att läsa med Harry än att skriva med honom. Så jag hinner ungefär 1 bok på 2 veckor, helt ok! I måndags började jag läsa en ny bok; Red Queen av Victoria Aveyard. Jag var så där lagom sugen på den, ville egentligen bara läsa mina nya romanceböcker men ungdomsdystopin Red Queen stod härnäst på listan. Två dagar senare har jag läst ut den! Jag kunde inte släppa den. Jag gillade romantiken som speglades i sidorna men som inte sades rakt ut. Jag fascinerades av den komplexa huvudkaraktären Mare Barrow och framförallt uppskattade jag att få uppleva det från de ondas plattform- att Mare befann sig på deras glamorösa hemmaplan. Den slutade såklart med en cliffhanger så jag hade inget annat val. Igår beställde jag hem nästa bok i serien Glass Sword! I nästa bok hoppas jag på mer romantik... o varför kan inte dystopier innehålla mer kärlek och passion?!?

Apropå dystopier! Jag funderade på det igår hur konceptet är liknande i alla dystopier- hemsk vardag, dum regering - förändring på meny. Men sen kom jag att tänka på att det är så i alla genrer, romance som deckare. Det hade varit kul att läsa något som inte följde denna ström. Har ni några tips på böcker med otillfredsställande slut och otippad handling?

Läs mer om Red Queen här.

Vad gör man när man är ledig?

7 mars 2016

Varje helg sedan cirka nio månader tillbaka har jag ägnat till att skriva på De Tidlösa. Det har varit ett intensivt arbete... som dock tog slut (för nu) förra veckan. Därför upptäckte jag ett stort hål i den här helgen. Vad gör man när man inte har sitt manus att skriva på? Liksom vad är slappa? Läsa en bok i lugn o ro? Tokigt fenomen. Men kan erkänna att det också var skönt att bara ta det lite lugnt och kunna umgås med sin familj utan att känna stressad för att jag inte prioriterade skrivandet.

Någon timme ägnade jag dock till en ny novell. Såklart, något skrivande fick det ändå bli ;) Tänker nämligen vara med i tidningen Skrivas nya novelltävling som den här gången har tema Skurk. Ni kan läsa mer här.

Idag blir det lek med byggklossar, gosedjur och läsa en och annan "Olle och Ellen sjunger"- bok.






Efterlyser skrivtid

3 mars 2016

En gång i tiden (alltså förra veckan ;) hade jag skrivtid varje dag mellan 6.45-8.00, innan min man började jobba. Detta funkade för att mannen min jobbade hemifrån under tre månader... men inte nu längre. Nu åker han till jobbet redan 7, så då blir det inget skrivande. Min tanke var att det säkert löste sig ändå, jag kunde skriva lite när Harry lekte själv eller sov... efter fyra dagar inser jag att det inte funkar. Harry är inne i en fas som innebär att han vill att jag ska vara med hela tiden. Får inte läsa en bok och mobil eller dator är det inte ens på tal om. Vilket är ok, såklart jag älskar att leka o gosa med honom.

Så, jag har skrivit nada den här veckan! På kvällarna är jag så trött efter att ha lekt hela dagen att jag däckar på soffan i en timme o efter det går jag o lägger mig. Bara det här inlägget tog mig en timme att skriva och 90% av tiden hade jag busfröet i min famn. Det går bra nu!

Ny plan; skriv på helgerna ;)

Mitt lilla busfrö