Sjuk bebis = sjukt lite skrivtid

31 jan. 2016

Det var väntat, det är förkylningstider men ändå, att se lilla Harry med rinnande näsa... det krossar mammahjärtat. Usch vad hemskt det är även om det tillhör "vardagen" när man har barn. Jag förmodar att det inte lär vara sista gången han är förkyld. Bara fasar inför dagis.

Vilket som. Skrivandet går i helgen lite långsammare fram. Jag har skrivit ut manuset och läser igenom det igen. Mycket lättare att hitta fel när man läser det på papper. Tycker också att jag får bättre flow i läsandet vilket betyder att det är lättare att upptäcka om dialogerna o etc inte funkar. Det finns egentligen bara fördelar med att läsa på papper... eller bortsett från att det tar tre år att skriva ut det (önskar mig en ny skrivare) + att det egentligen inte är särskilt miljövänligt... men vad gör man inte för sin kära dröm?

Nu åter till att torka liten bebis näsa.



När busfröet sover...

29 jan. 2016

Jag står bredvid hans spjälsäng och ser han somna. Rusar till köket. Kokar te. Håvar fram datorn och alla papper. Starta word. Fortsätter med min redigering. Jag är klar med omskrivningen, nu är det åter till redigeringen. Jobbar intensivt.... 30 minuter senare hör jag busfröet. Han är vaken. Det var den skrivtiden ;)



Ställer mig i startgroparna. Harry har en eftermiddagslur också. 

Jag glömde saltet!

28 jan. 2016

Jag var extremt noggrann med att göra en bra struktur innan jag började skriva på De Tidlösa. Larry Brooks förespråkade ju detta i sin bok Story Engineering. Superviktigt med planering. Jag kände mig jätteduktig för att jag följde Larry Brooks råd slaviskt. Jag hade en tydlig plan som jag använde mig av under resans gång tills jag hade ett färdigt manus. Japp... allt såg bra ut på papper men när jag efter jul läste igenom manuset kände jag att något saknade. Ni vet när man lagar mat och det inte blir någon höjdare. Man har satt i alla ingredienserna men man har missat saltet. En sådan liten grej gör hela middagen smaklös. Så jag insåg att jag hade glömt saltet i min bok (hurra för det). Men nästa bekymmer var att komma på vad som var bokens salt? Jag kunde inte sätta fingret på det. Tänkte på det i två veckors tid och undertiden kände jag mig urusel. Boken var skitkass. Jag kunde inte skriva. Nej, allt jag ville var att radera hela dokumentet. 

Så en dag bara slog det mig. Drivet i boken var halvljummet. Huvudkaraktärerna hade mål men dessa var inte tillräckligt intressanta och spännande. Glödlampan tändes ovanför huvudet på mig. Just det! Sen dess har mitt skrivande rullat på. Jag skrotade de första 80 sidorna och håller just nu på att skriva nytt. Plötsligt gick manuset från gråskala till fylld av färg. Älskar handlingen och känner yeah varje gång jag läser det. Och den känslan är ju bäst. Då vet man att man verkligen är på rätt spår. Tänk så viktigt det är att lyssna på ens magkänsla.

Men än idag förstår jag inte hur jag trots intensivt planerande kunde missa något såå fundamentalt. Det är knepigt! Men när jag tänker på mitt skrivandet så befinner jag mig ständigt i en utvecklande fas. Jag lär mig hela tiden något nytt. Fyra manus har jag skrivit och varje gång blir det bättre. Så min förhoppning är att jag någon gång kommer träffa rätt och lyckas med att uppfylla min dröm om publicering. Åhh vad jag önskar att De Tidlösa är det manuset där jag lyckas träffa rätt på alla punkter! Det hade varit alldeles underbart  :) 

Så här ser det ut när jag planerar handling :) 

En comeback

27 jan. 2016

Jag måste erkänna. Det har inte varit lätt att ta hand om virvelvinden Harry, sköta de basala behoven (kamma hår, fylla matsäcken, sova minimalt, etc), skriva bok, socialisera emellanåt samt blogga. Till sist var jag tvungen att prioritera och när det sket sig i Harlequintävlingen var valet enkelt, jag valde att lägga bloggen på is. Tyvärr. Har saknat bloggen och mina kära bloggläsare massor. Och igår när jag stod och duscha (det är då jag får tid att tänka ;) kom jag till insikt att det var så himla menlöst att sakna något som jag egentligen inte behöver sakna. Så svaret var enkelt; det var dags att göra en bloggcomeback!! Yeah!

Såå... en kort sammanfattning: vad har hänt sen sist. Jag jobbar för fullt med min nya romance De Tidlösa. Japp, jag har dessutom ordnat ett namn till mitt manus, bara det är framgång ;) Det är samma manus jag skickade till Harlequintävlingen dock har jag ändrat en del av innehållet. Just nu jobbar jag om  de första si så där 80 sidorna efter att jag kom på ett stort fel i handlingen (kan berätta mer om det sen). Deadline för färdigställt manus är den 14 feb. Då ska den packas in i bubbelplast och skickas till bokförlagen. Det är en tajt deadline men inget är väl så kul som att ha press på sig. Och för att spica upp det lite, varför inte starta upp sin blogg igen ;) I'm on fire!

Hoppas allt är bra med er kära bloggläsare och att ni åter vill följa min jakt på den heliga graalen a.k.a bokkontrakt ;)