Gasen i botten!

23 sep. 2015

Det blev ett glädjehopp och ett litet litet bebisvänligt vrål som trots sin begränsning ändå fick Harry att höja ögonbrynen. Men jag kunde inte hjälpa det för jag kände en sådan enorm glädje när jag läste att Harlequin även det här året anordnar en författartävling. Och den här gången är de på jakt efter Sverige nya romancestjärna. Eh, jag sitter här och pekar på mig själv. Välj mig! Jag vill! Jag vill! 

Förra året tog jag mig till topp 25 och blev efter tävlingen kontaktad av dem på förlaget som uppmuntrade mig till att fortsätta skriva. De förslog också att jag skulle vara med i nästa års tävling. 

Och som ni vet, det här året kom lilla Harry till världen och med en sådan spännande livsförändring trodde jag att det skulle vara omöjligt att hitta tid för att skriva något nytt. Men då Harry är världens bästa bebis har jag haft möjlighet att skriva under föräldraledigheten. Först minimalt men sen mer och mer. 

Så... ja ni vet min ambitiösa skrivplanering jag beskrev i förgående inlägg, ja den blev plötsligt en aning mer intensiv. Så plötsligt försvinner de där kvällarna när jag ligger halvdöd på soffan framför teven. Och inget mer slösurfandet. Jag måste till och med göra sluta med Netflix, det var ett vackert förhållande men det är över nu. För nu ska det skrivas vid varje tillfälle som ges! 

Btw: Är idag uppe i 33 000 ord. Tummen upp! 

Tryck på bilden för att få mer information om tävlingen.

I'm on fire!

20 sep. 2015

Tidigt i morse satte jag mig ner på Espresso House med min dator och en is-chai. Utsikten var hamnen. Solen lös och emellanåt regnade det. Det hela var så ljuvligt att orden bara flög ur mig. Efter ett tag återvände jag hem. Skrev lite till. Pausade med Harrygos och skrev sedan lite till. Det slutade med att jag hade skrivit 4300 ord- FATTAR INGET-  Målet är att skriva 5000ord i veckan så ifall jag håller den här takten är jag snart klar med första utkastet.

Jag har nu sammanställt ett plan för det här manuset. Jag behöver deadlines för att kunna upprätthålla ett stadigt tempo på skrivandet. Så tanken är att vara klar med första utkastet den 22 november. Sedan dags för det intensiva redigeringsarbetet. Och nu vet jag inte om jag blir för ambitiös. Eller ifall det ens är möjligt. Men jag har som mål att vara klar till i början av februari. Detta på grund av att min föräldraledighet tar slut då. Ifall det är realistiskt är jag osäker på men viljan finns där så det är väl bara att kämpa på. Detta är ju drömmen och efter snart sju år och tre manus (fyra med detta) skulle det vara uppmuntrande att nå i hamn någon gång. Om inte med Blått blod, rött hjärta i så fall med mitt nya manus (som saknar titel).

Jag väntar fortfarande på svar från två förlag gällande Blått blod, Rött hjärta... men den ekande tystnaden är inte direkt så lovande. Tre månader har gått, vilket kanske inte är så länge men jag har hört rykten om att de som blir publicerade blir kontaktade mycket tidigare än den ordinarie väntetiden. O med tanke på refuseringarna som har haglat in har jag börjat tappat hoppet för den här versionen av manuset.

Men men. Vilket som, toppen att jag fick så mycket skrivet idag på mitt nya manusprojekt och vem vet, jag kanske blir klar i början av nästa år. Hoppas!

Idag på Espresso House - Lovely-




Oj va hände där?

16 sep. 2015

De senaste veckorna har vi levt i ett kaos, vi har nämligen flyttat... inget dödar kreativiteten som att behöva flytta. Men nu är det gjort! Och lugnet är återigen här. För vi har lämnat staden och bor nu granne med naturen istället, underbart!

Att komma till en harmonisk plats har verkligen boostat skrivandet. 22 475 ord har jag lyckats producera, vilket är super med tanke på att jag har flyttat samtidigt som jag har tagit hand om en 5 månaders ivrig liten Harry. Ärligt vet jag inte riktigt hur jag har lyckats, men nöjd är jag.

Efter en lång förhandling med Harry har vi nu kommit överens om att det är okej att han bara sova 15-20 min i sträck så länge han kan leka själv med sina leksaker undertiden jag skriver i 15-20 min någon gång under dagen. Detta har funkat väldigt bra och det är antagligen därför det går framåt. Dock får vi se hur länge det håller. Harry är söt och världens gosigaste men han gillar skoja med sin mor. När man tror att man har koll på läget så hittar Harry på något annat "skoj" som ändrar på allt.

Det är här jag hittar min inspiration och energi. 
Verkligen underbart att ha havet utanför dörren!