Fullt upp

31 jan. 2015

Jag trodde jag hade massor med tid... ja tills jag var tvungen att lägga den tiden på allt oväntat som hände. Varför är det så, en olycka kommer aldrig ensam, inte för att det enbart har rört sig om olyckor utan även positiva saker, men vilket som har händelserna käkat upp min skrivtid. 

Efter mycket arbete har jag nu äntligen fått iväg manuset till mina testläsare, vilket känns skönt men även läskigt. Det här med att andra läser vad man har skrivit är lite obehagligt för jag är så himla ovan vid det. Målet är ju att bli publicerad för att flera ska kunna läsa men då kommer man sitta på en annan trygghet, för då har faktiskt bokförlaget gett bekräftelsen på att detta är tillräckligt bra för att vi ska lägga energi på det. Nu har mitt manus ingen "bekräftelse" att stå på mer än en topp 25 placering i en författartävling. Men men, om man inte blottar sig kan man inte heller få hjälp! Så enkelt är det! 

Nu ska jag stämpla ut och njuta av lördagkvällen! Jag hoppas ni också får en trevlig kväll. 


Kampen om att printa

29 jan. 2015

Något som tar mycket av min skrivtid är att försöka få utskrivet mitt manus... jag och min skrivare kommer inte riktigt överens. Jag trycker skriv ut dem här sidorna men skrivaren reagerar inte, den är som ett trotsigt barn som låtsas inte höra. Jag försöker uppvakta skrivaren genom att damma av den, byta patroner och fylla på alldeles färska papper... men nej inget händer. Tålamodet börjar försvinna men jag bestämmer mig för att undersöka om det är något som gör "ont" invärtes. Jag trycker igång några rengöringsprogram och skrivaren verkar uppskatta det. Jag känner att vi bygger på vår relation så jag trycker på skriv ut och ut kommer två sidor men sedan slutar den igen... japp, och det är så jag har tillbringat min morgon. Än så länge har jag fått ut 10 sidor, tanken är 30, så det här går bra! 

I väntan på att skrivaren ska trycka ut några flera sidor drömmer jag om en stor, snabb och dyr skrivare som slänger ut papper utan att ifrågasätta mina kommandon... o just när jag skriver det här strejkar skrivaren igen (som om den kunde hörde min svikande önska), så ja, nu påstår den att jag inte har något internet, suck! 


Planerar kärlekens månad

28 jan. 2015

Snart är januari över och det är dags för årets kortaste månad, februari. Något nytt som jag har börjat med det här året är att planera skrivandet i en månads förväg, detta för att kunna strukturerar skrivandet och få tydliga "deadlines". Deadline är för mig något viktigt, att ha en tidpunkt som man ska vara klar till. När jag var med i Harlequins författartävling hade jag en väldigt specifik deadline och jag har aldrig skrivit så flitigt som då. Därav fortsätter jag med detta system!

I början av februari kommer jag pausa med mitt manus, då det befinner sig hos testläsare och under den tiden kommer jag istället att lägga energin på två stycken noveller, den ena som ska skickas till SkrivarSidans novelltävling och den andre till Allas novelltävling. I slutet av februari ska jag sammanställa kommentarerna jag har fått från testläsarna och jobba med dem förändringar som behövs. Februari är en kort månad så mer än så kommer jag inte att hinna. 


Här är min fina kalender som jag använder mig av, det är Elsa Beskow som har tecknat bilderna. 



En ny morgonrutin

27 jan. 2015

Jag har hört mycket positivt om Författarpodden men har inte hittat rätt tillfälle för att lyssna på avsnitten... men nu så! En ny morgonrutin är skapad, jag äter min frukost och lyssnar samtidigt på författarna Agnes Hellström och Frida Skybäck. Vilket är en alldeles underbar kombination.

Den här morgonen lyssnade jag på avsnittet som handlar om "Våra värsta missar", vilket är ett aktuellt ämne för mig då jag befinner mig i en redigeringsfas. Jag kan verkligen känna igen mig i den stress de beskriver angående att hitta fel i sina texter. Tyvärr är nog min svaga sida den svenska grammatiken. Detta skapar en osäkerhet, vilket tar tid då jag måste dubbelkolla med min man om vissa meningar bara är skumma eller ifall de faktiskt fungerar (det händer ;). Jag har också en tendens att skapa egna idiomatiska uttryck, vilket min man tycker är väldigt underhållande. Inte att glömma min svengelska... det är helt enkelt mycket att tänka på när jag redigera mitt manus. Dock jobbar jag med dessa "svagheter" hela tiden och mitt skrivande har verkligen blivit bättre desto mer jag skriver och det har även hjälpt med att låta andra läsa mina texter. Så i den här takten kommer jag nog vara ett grammatiskt proffs innan jag går i pension, positive thinking ;)


Testläsare sökes - (inte längre ;)

25 jan. 2015

Jag har nu bestämt mig för att det är exakt testläsare jag är i behov av för att kunna komma vidare med mitt manus. Jag vänder mig därför till er kära bloggläsare för att se om det är någon som är intresserad av att läsa min romance Blått blod, Rött hjärta? 

Jag har redan en testläsare men skulle behöva 1-2 till. Planen är att jag ska hinna klart manuset till lördag (31/1) och skickar då det till er i pdf-format. Då kommer jag även bifoga några stödpunkter som man kan tänka på när man läser det. 

Maila mig på veronica.almer@gmail.com om ni är intresserade av att läsa. 

Här nedan kommer en kort beskrivning av manuset: 


Blått blod, Rött hjärta är en sexig romance som utspelar sig i dagens London och Stockholm. Den svenska kungliga stylisten Eva Blom är van vid att hålla personer på avstånd, rädd för att låta dem se ärren under hennes stålmansdräkt. Henry XII är född till kronprins i det brittiska herraväldet men trots en hel nation bakom sig är han en oerhört ensam person. Han har lärt sig att istället för att bli utnyttjad för sin titel så använder han den för att känna närhet för en kväll. Både Henry och Eva försöker med fysisk tillfredställelse fylla sina tomrum men när de träffar varandra för första gången blir det inte riktigt som det var tänkt. När Eva inte är intresserad av tronen Henry ska ärva blir han ställd men bestämmer sig för att inte ge upp förrän han får henne i sin säng.


Genom resans gång hittar karaktärerna sig själva samt en relation som de inte trodde på och nu måste kämpa för. Det blir en kamp mot ett konservativt kungahus, föräldrar, sjukdom och tiden. Blått blod, Rött hjärta, är en historia om kärlek som ger liv. 

Underhållande undervisning

23 jan. 2015

I alla "Lär dig skriva" böcker står det att nyckeln till att lära sig att skriva bra är att själv läsa mycket böcker. Det tänker jag på varje gång jag sitter med en bok i handen, att det nästan är som att plugga inför en tenta... usch va det lät tråkigt ;) Men egentligen lär man ju sig så himla mycket genom att läsa andras verk. I och med jag själv skriver romance känns det lämpligt att läsa mycket inom den genren för att hitta inspiration och lära sig av proffsen... dock finns det inte så mycket svensk romance så det blir istället engelska verk. Det positiva med det är att min svengelska blir bättre, men svengelska har jag förstått är inte så jätte uppskattat när man försöker bli antagen av svenska förlag. Det har helt enkelt blivit ett problem, jag behöver ju "plugga" svensk romance, så om ni har några tips på bra svensk romance får ni gärna tipsa mig. 

Tills dess får jag underhålla mig med boken som kom idag med posten; "To pleasure a Lady" av Nicole Jordan. 


Energi, var är du?

22 jan. 2015

Det är en sådan dag då produktiviteten står på noll. Jag har en lista på allt jag borde göra men på något underligt sätt hamnar jag ändå på Facebook och andra ganska så onödiga och tidskrävande sidor. Nej, energin har lämnat skeppet och kvar är jag med den där listan.

Det får helt enkelt vara en sådan dag då jag inte ens orkar skriva ett längre inlägg än så här. Jag hoppas även på att min man läser detta och kommer hem med massa choklad till mig... jag kan ju också sms:a honom men suck vad energikrävande det skulle vara ;)

Hoppas ni har en mer produktiv torsdag!


Nästan där

21 jan. 2015

Igår blev jag klar med denna omgång av redigering, det gick betydligt snabbare den här gången vilket antagligen beror på att jag har haft mer tid men även för att jag hade en tydlig plan när jag började. En plan som jag sammanställde efter att ha läst Larry Brooks bok Story Engineering och som omfattade vad jag behövde arbeta mer med eller ändra. 

Nästa steg för det här manuset är att min make ska läsa igenom de styckena som är ändrade. Han är min "korrekturläsare"så han tittar på grammatiken och meningsbyggnader. Min kära make har nog läst mitt manus nästan lika många gånger som mig och han längtar nästan lika mycket som jag tills jag kan skicka iväg det till förlagen ;) 

Känner jag mig klar nu? Nja, men jag läste ett intressant inlägg som författaren Christin Ljungqvist skrev på sin blogg om att man som "grön" skribent ändrar sitt manus så många gånger så att det blir förstört. Hon hänvisar även till något som hennes bildlärare sa till henne, "En tavla blir aldrig klar, du måste bestämma dig för när det räcker". Det tycker jag låter klokt och jag känner verkligen igen mig i det han säger. Jag bara pillar och pillar i manuset men ändå känner jag mig aldrig klar. Men det kanske inte handlar om att vara klar utan mer att man får bestämma sig för att det räcker nu. Det är därför jag också behöver hjälp av testläsare, detta för att jag inte ska ändra massa som kanske inte behövs ändras utan få hjälp med att hitta bristerna och lägga energin på det istället för att vara överallt. 



Yes!

20 jan. 2015


"Edit without mercy", slagorden för dagen! 

Just nu har jag dock pausat med redigeringen för att istället googla runt på det här med testläsare.  Jag har inte tidigare använt mig av testläsare och känner mig därför väldigt nybörjare i området. Är det någon av mina läsare som har använt sig av det tidigare och kan ge mig lite tips på vad man ska tänka på när man använder sig av testläsare? Brukar ni ge någon ersättning eller ställer folk upp gratis? Brukar ni lämna tydliga frågeställningar till testläsarna som de ska svara på?




En tidig morgon

19 jan. 2015

Den här lilla knodden tror min mage är en studsmatta och när man då vaknar kl 5 på morgonen av att en liten bebis hoppar rundor därinne är det riktigt svårt att somna om. Jag vänder mig om, sparkar, vänder mig om igen, sparkar, sparkar hela tiden och det kvittar om jag står, sitter eller ligger. Klockan sju gav jag upp kampen om min sömn, 1-0 till bebis. Istället satte jag mig i köket, tände massa ljus och skrev på boken. Jag är nu på kapitel 25 av 31 och det känns som om jag är på sluttampen av denna redigeringsomgång. Vilket är både positivt och negativt, för när jag är klar är det dags att skicka till testläsare... men är det tillräcklig bra? Den eviga frågan, kan jag göra något mer, bör jag göra något mer? Jag längtar så tills jag är "klar", men jag undrar om jag någonsin kommer känna så. Denna längtan till att få skicka in manuset får mig att ifrågasätta allt jag har gjort och vad gör, är detta verkligen bra eller tycker jag att det är bra bara för att jag inte ska behöva ändra det och kunna skicka in det? Suck! Överanalysera, check!

Så många frågor o så lite svar... jaja jag hoppas att testläsarna ska kunna hjälpa mig med att se om jag är på rätt spår eller i alla fall på rätt kontinent ;)

Härliga måndag!




"Same procedure as last ye(sterday), James"...

17 jan. 2015

Det är lördag, helg, men jag sitter med manuset även idag. Varje dag öppnar jag det där dokumentet och läser meningarna jag har läst så många gånger... och jag gör det för att jag inte vill ge upp hoppet om min dröm. Det känns inte alls jobbigt att jag måste sitta här i min ensamhet och skriva när andra njuter av sin lediga lördag, det är helt ok. Det är väl så man ska känna när man har hittat en sysselsättning som man älskar... 

Nu blev det här inlägget väldigt sockersött så jag får väl tillägga att det bara vara några dagar sedan jag hade lust att radera mitt manus för att jag tyckte allt var uselt. Men det är också ok, antar jag... för jag radera det inte ;) 

Så det är min lördag! 




Lyssnar nu på

16 jan. 2015

Musik är inspiration och idag lyssnar jag på Elle Goulding Love Me Like you do som är en låt från filmen Fifty Shades of Grey. Det är verkligen en låt som passar till min bok, den skriker kärlek och passion, gillar även dynamiken av lugnt och upptempo.

Jag känner att redigeringen går bra idag, får mycket gjort, vilket kan beror på bra musik i öronen men även för att ingen borrar eller slipar, jippie!

Hoppas ni får en trevlig fredag!

Tystnad, tack

15 jan. 2015

Ni vet Kalle Anka som visas varje jul, det är kanske svårt att inte veta... ;) I alla fall när Matadoren i Tjuren Ferdinand blir så frustrerad att han drar av sig allt hår och bryter sitt svärd, precis så känner jag just nu. I lägenheten ovanför oss borrar de och slippar golv, vilket de har underhållit sig med varje dag den här veckan, från kl 8.00 till 14.00. När de väl pausar bestämmer sig kaninerna för att dricka ur sin vattenflaska vilket låter som en trumma. När en kanin avslutar fortsätter den andre, och ja, vi har tre kaniner, härligt. Jag sätter mig i vardagsrummet för att undkomma lite ljud och då börjar de att borrar utanför huset så att det skakar i hela marken. Ett underbart vibrerande ljud som nästan ger mig huvudvärk.  

Jag anser mig inte känslig för ljud men när jag skriver vill jag ha lugn och ro. Kanske lite musik i bakgrunden men det är allt. Ibland har jag flytt till biblioteket i hopp om tystnad men folk där verkar inte veta hur man viskar. Eller är det bara jag som är uppvuxen med att man ska vara tyst på bibliotek? Vid något tillfälle var det några bredvid mig som pratade konstant i två timmar, till sist bestämde de sig för att gå iväg och fika. Yeah, tänkte jag, tills de tio minuter senare kom tillbaka med sin fika. Ja, de tyckte uppenbarligen att det var lämpligt att sitta inne på biblioteket för att fika och prata. Jag sa såklart inte något, herregud nej, jag är sådär typiskt svensk som istället klagar tyst för mig själv och skriver ett halvt blogginlägg bara för att få uttryck för min irritation ;) 

Jag ska flytta ut till landet, så är det bara! Jag behöver tystnad... hm, undrar hur det ska gå med tanke på att lilla knodden föds i april ;)


Gillian Flynn bjuder på mörker

14 jan. 2015


Trots det stora jublet bland bokbloggarna förra året så läste jag inte Gillian Flynns bok Gone Girl.
Jag läser ju inte deckare, tänkte jag bestämt och vägrade att följa trenden. För mig är deckare enformigt och den här jakten på vem som har gjort vad är tråkig i längden. Men i alla fall, allt detta ändrades när jag såg filmen Gone Girl och inte kunde slita mig. Jag förvånades över vilka karaktärer Gillian Flynn hade skapat och fascinerades över den spännande och originella handlingen. Sen när jag i julklapp fick en bokbox innehållande tre av Gillian Flynns böcker; Gone Girl, Mörka platser och Vassa Föremål, kunde jag inte längre stå emot. Det var dags att ge mig in i deckarträsket. 

Vassa föremål försvann i ett nafs, jag kunde inte släppa boken. Det var inte bara att boken var spännande och intensiv utan det som jag tycker Gillian Flynn gör bäst är karaktärer. Larry Brooks i sin bok Story Engineering skriver över 50 sidor om hur viktigt det är att få till en dynamik i sina karaktärer och gör dem verklighetstrogna med mänskliga brister och allt som det innebär. Han talar även om hur kunskap om psykologi kan komma väl till hands när man skapar dessa underverk till karaktärer. Gillian Flynn lyckas med allt detta och om inte hade både Mörka platser och Vassa föremål platsat i den vanliga trista deckarbubblan. När jag läste böckerna stannade jag emellanåt upp bara för att skrika åt min man, "Detta är ju bara så sjukt"/ "Nej, så kan man ju inte göra". För det är sjuka saker i dem här böckerna, verkligen skumt, ibland så pass att jag undrar hur man kan komma på något sånt. Tummen upp!

Men nej, även om jag gillade just dessa böckerna så kommer jag inte fortsätta läsa deckare utan jag föredrar att sitta kvar under min korkek och läsa massa romance för att emellanåt pausa med lite fantasy :)








Det blir ju bara värre

12 jan. 2015

Vissa dagar känns det som om jag varken kan skriva eller tänka. Jag försöker mig på en mening men allt blir bara fel, jag skriver om igen men för varje omskrivning blir det bara värre. Denna gråa måndag är en sådan dag. Jag sitter med manuset uppe och försöker mig på att skriva om en del av ett kapitel. Stycket var okej när jag började men nu har det blivit uselt, jag har lyckats göra det värre. Jag ogillar verkligen sådana här dagar, det är då jag bara vill gå och lägga mig igen.

Nu har jag i alla fall två val; antingen fortsätta kämpa mig igenom denna tillfälliga svacka och sen får  jag städa upp efter mig imorgon. Eller så pausar jag för dagen, fortsätter läsa Mörka platser av Gillian Flynn och håller tummarna för att morgondagen blir bättre.

Hmm, svårt val men det får nog allt bli en paus med Gillian Flynn.




Arbetarskrivare stipendium

11 jan. 2015

Igår skickade jag iväg min novell till Arbetarskrivare stipendium, en novell som utgår ifrån min egen erfarenhet av att gå in i väggen/ bli utbränd på grund av dålig arbetsmiljö. Tidigare har mitt fokus legat på att skriva klart mina manus och inte så mycket på att delta i tävlingar med noveller etc. Men jag måste erkänna att det kändes både kul och skönt att pausa i redigeringen och skriva något helt nytt och inom ett helt annat område. Arbetsmiljö är dessutom ett ämne jag brinner för och är mer än gärna villig att dela med mig av mina egna erfarenheter för att belysa ett område jag tycker det görs alldeles för lite i. 

Så en positiv upplevelse lägger jag nu i ryggsäcken och jag planerar att även vara med i ytterligare novelltävlingar i vår. Detta går i hand med mitt nyårslöfte (japp, har flera nyårslöften det här året, klyschigt värre) att bygga upp en skrivarvardag, där jag lägger så mycket tid jag möjligtvis kan på att skriva, då det är det som ger mig energi och glädje. 

Ska ni vara med i några novelltävlingar i vår? 




Bokbloggsjerka 9-12 jan

10 jan. 2015

När jag bloggade på 23 minuter var jag ofta med i Annikas bokbloggsjerka men det var allt ett bra tag sen sist och jag har saknat att delta. Den här veckan handlar det dessutom om ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat, (kanske för varmt ;) nämligen tv-serier.

Frågan är:
Finns det någon tv-serie (eller hur många som helst) som du såg 2014 (eller åtminstone påbörjade förra året) som du skulle kunna tipsa om?

Jag har redan kikat på en del svar och vet att andra bokbloggare har tipsat om flertal bra tv-serier (bl.a. underbara True Detective) men jag känner att jag trots detta kan bidra med ett hett tips: FARGO. Jag blir alldeles salig när jag tänker på serien, den är så bra. Det som framförallt sticker ut är karaktärerna, de är komplexa och häpnadsväckande, tror inte serien hade varit lika bra utan sina karaktärer eller de duktiga skådespelarna (yeah för Martin Freeman aka Bilbo) som faktiskt lyckas med ett mästerverk. Det visar verkligen på hur viktigt det är med att få till bra karaktärer med ett djup i sig. Och dialogerna, miljön, filmning, ja allt är faktiskt bra. Så för er som inte har sett Fargo ännu, se den... ok, nu höjer jag kanske förväntningarna men den är verkligen super ;)

Ni kan läsa mer om serien här.







Dags igen!

9 jan. 2015

Kommer det någonsin bli perfekt? Vad är perfekt? Och vad behövs för att komma genom nålens öga? Vad är tillräckligt? Detta är frågorna som haglar idag när jag sitter i mörkret med tända ljus och bråkar med manuset ännu en gång. Jag har tappat räkning på vilken omskrivningsrunda jag är inne på men texten känner jag i alla fall igen ;) 

Jag finputsar, gör om meningar, rensar karaktärer och dravel. Trots att jag har läst manuset flera gånger innan finns det ändå saker att ändra på, det är som en evighetsprocess som aldrig tar slut. Vilket är ganska enformigt. Det positiva är att tiden bara försvinner när jag arbetar på manuset och det får mig att le. För då vet jag att även om det kan vara trist ibland att befinna mig i denna evighetsprocess så gillar jag åtminstone vad jag gör. 

Planeringen i januari är att göra klart denna omskrivningsrunda som utgår ifrån förslagen från Larry Brooks bok. I februari tänkte jag skicka manuset till testläsare och hinna göra ändringar efter att ha fått deras synpunkter. Sen i mars är det dags för att skicka till bokförlag. Så om allt går som det ska så hinner jag med allt detta innan knodden anländer (med storken, hoppas jag på) i början av april. 


Finna inspiration i den gråa naturen

8 jan. 2015

Jag vet inte hur vädret är hos er men här nere i Skåne är det väldigt grått och regnigt, det verkar som att solen har tagit semester idag. Men lite regn hindrade mig inte att ta på mig mina stövlar och bege mig ut i parken i ett försök att hitta lite inspiration inför den kommande novellen som jag planerar att skicka till en tävling. Lunkande (det är så man visst går när man är gravid) i extremt långsamt tempo med musik i öronen försökte jag komma på en originell och romantisk idé till en novell... det gick sådär måste jag erkänna. Att jag dessutom blev akut kissnödig (oxå relaterat till graviditeten) gynnande inte direkt min kreativitet. 

Det slutade med att jag kom hem, röd om öronen och ont i ryggen utan någon vettig idé. Men bortsett från den bristande kreativitet har jag faktiskt haft en bra dag för jag har nu läst klart Larry Brooks Story Engineering! Så imorgon är det äntligen dags att påbörja omskrivningen med fokus på det jag har lärt mig från boken, yeah! 

Lite visdomsord från Michael Scott, om ni inte har sett The Office kan jag rekommendera den, det är en serie som bjuder på mycket skratt ;) 



Tillbaka till en vardag

7 jan. 2015

Jag gillar jul och nyår men de senaste veckorna har varit röriga och innehållit alldeles för mycket mat och alldeles för lite skrivande.

Det är svårt att bryta detta mönster av mat och sömn men jag behöver verkligen bygga upp min vardag igen. Så idag bestämde mig för att gå upp tidigt... men det misslyckades jag med eller ja, det är ju relativt, 9.45 är kanske tidigt för några. Sen skulle jag redigera min novell till föreningen: Arbetarskrivare, vilket jag faktiskt gjorde, check på den! Tanken var också att skriva inlägg på bloggen men efter en timmes försök att formulera ett kort inlägg gav jag upp. Jag hade visst tappat förmågan att formulera meningar, yeah. Därefter skulle jag läsa klart Larry Brooks bok men jag somnade istället i soffan, en timme senare vaknar jag upp yr o skum men efter att ha käkat upp en hel påse M&M kunde jag äntligen skriva klart mitt blogginlägg, tummen upp.

Nja, min dag blev inte riktigt som den var tänkt, planen var ju att jag skulle vara lite mer produktiv än så här. Det är i alla fall tur att det är vardag imorgon också, förhoppningsvis går det bättre då... annars så måste jag skicka maken till att köpa mer M&M!

The Book of Life

Jag brukar växla mellan romance och fantasy, ibland behövs lite kärlek och ibland behövs lite övernaturligt. Det absolut bästa är när det blir en kombination av både kärlek och övernaturligt, vilket den senaste boken jag läste lyckades med; The Book of life. Det är den tredje boken i Deborah Harkness The All Souls trilogi.  

Deborah Harkness har en förmåga att undervisa i en fantasymiljö, det blir en hel del historia och konsthistoria men för min del upplevs det aldrig tråkigt. Så man får både underhållning och kunskap, vilket uppskattas. Tjock och tung är den också men när man läser en riktigt bra bok är det som att sidorna bara försvinner och när jag väl var klar med boken önskade jag att det fanns ytterligare 500sidor. 

Så för er som ännu inte har läst den här trilogin rekommenderar jag den, det är en härlig blandning av vampyrer, häxor och demoner i en kulturell och underhållande miljö... plus massa massa kärlek, det kan ju inte bli mer än bra ;) 

Oh glömde nästan bort att dela med mig av det här vackra citat från boken; 

"Before you I was nothing but dust and shadows. You brought me to life. And I cannot survive without you". 


När författare lyckas fånga kärlek med en sådan här sammansättning av vackra ord blir jag alldeles salig! 

Att vara självkritisk

5 jan. 2015

Jag och Larry Brooks hänger även idag och tillsammans försöker vi hitta luckorna i mitt manus så att jag kan fylla dem med något vettigt... vilket kan låta enkelt men är jätte svårt. När jag nu läser hans recept på den "perfekta" uppbyggnaden kommer jag på mig själv att tänka att dessa ingredienser har jag ju redan i mitt manus.  "Nej det behöver jag inte ändra på... detta är ju bra som det är... Precis så gör jag". Perfektion är redan uppnådd... ja just det, det är ju därför jag just nu har ett bokkontrakt, eller inte. 

Det där med att vara självkritisk är svårt, för först måste man inse bristerna och sedan vara villig att ändra på något som man kanske redan har ändrat flertal gånger. Vid varje omskrivning är det som att man tappar en bit av sitt självförtroende och för att skydda mig mot det bygger jag upp en mur med bortförklaringar. Det är säkert fel person som läste manuset eller det är bara för att jag inte är känd osv. Ursäkterna haglar. Och även om det kan finnas någon sanning i bortförklaringarna är det ren faktum att bokförlagen inte kastar bort riktigt bra manus. 

Med det i åtanken försöker jag nu vara så självkritisk jag möjligtvis kan, manuset är inte tillräckligt bra som det är nu och något måste ändras. Perfektion är inte uppnådd! 


Hittade denna på Simona Ahrnstedts blogg, och kan inte mer än hålla med Snoopy ;) 

Ett samtal senare...

4 jan. 2015

Det har nu gått mer än en månad sedan jag fick mailet från Harlequin att mitt manus, Blått blod, Rött hjärta inte gick vidare till topp fem. Jag hade jobbat så hårt med manuset och blev därför riktigt besviken. Jag försökte vara en god förlorare, jag hade ju kommit till topp 25, vilket är super... men ändå blev jag ledsen. Det tog säkert en vecka innan jag kunde se det positiva och började skriva igen. Sen en vanlig onsdag kom det där samtalet som man bara kan drömma om. Det var Harlequin som ville uppmuntra mig till att fortsätta skriva. Av samtalet fick jag även med mig några tips och de rekommenderade mig att läsa Story Engineering av Larry Brooks.

Ni vet när man har kämpat i flera år och inte hört något från bokförlag mer än de vanliga standardfraserna... och sedan får ett sådant samtal, oboy! Motivationen som fyllde mig gjorde mig alldeles röd om öronen och samma dag beställde jag hem Larry Brooks bok. Så nu sitter jag här med självsäkra Larry och försöker hitta bristerna i mitt manus. Jag har bara kommit halvvägs men boken är redan fylld med färgglada flikar och jag är sprickfärdig av idéer om förändring.

Så here I come omskrivning nr 1213242434!

Mer om min nya "vänskap" med Larry Brooks kommer i ett senare inlägg. 

En start på något nytt

3 jan. 2015

Jag har under många år härjat i bloggvärlden med olika typer av bloggar- en blogg om mitt liv i Glasgow, bokbloggar (23 minuter) etc. I bakgrunden av alla dessa ganska generella blogginlägg har mitt skrivande försökt tränga sig igenom men inte riktigt fått det fokus som det förtjänar. 

Jag har skrivit sedan jag var liten, allt ifrån egna tidningsartiklar till noveller om Arvingarna och Savage Garden. Det är först de senaste fem åren som en dröm om något mer växte fram, en dröm om att dela med mig av det jag skriver i form av böcker. Det är en dröm som inte är den lättaste att nå men det är så drömmar och mål ska vara, något som man ser i horisonten och som kämpar för att nå. I min nya blogg vill jag dela med mig av den här vägen. Jag läser själv flertal bloggar i samma ämne som jag finner inspirerande och hoppas nu att även ni kan få glädje av att få ta del av min vardag av skrivande. Det är både med spänning och nervositet jag lanserar den här bloggen, det är mitt riktiga namn kopplat med mina ord... ja, lite läskigt är det allt, men det är ju det jag vill i grunden.

Med det sagt är det verkligen hög tid för mig att äntrar bloggvärlden som den aspirerande författaren som jag är. Ni är välkomna att kommentera i massor eller höra av er till min mail: veronica.almer@gmail.com