Kaos när det är som mest kaos

10 dec. 2016

Tystnad innebär kaosig tillvaro. Jag har haft så fullt upp... att det till och med har påverkat min graviditet. När jag inte har varit på jobbet så har jag arbetat med mitt manus. Deadline kom och gick. Tyvärr, men jag var helt enkelt tvungen att sänka farten där mitt i allt. Men jag kan idag stolt meddela att jag har skickat in mitt manus till 6st förlag. YEAH!

Är överlycklig att jag trots all stress lyckades hitta tid till att producera något jag var stolt över. Jag gick egentligen bara 10 dagar över min deadline- och med tanke på omständigheterna är det inte så illa. Tänk, i mars skickade jag in De Tidlösa, fick standardrefuseringar tillbaka. I början av sommaren tog jag hjälp av en lektör som gav feedback som resulterade i en enorm omskrivning. Jag skulle nog säga att bara 20% av originalet fick stanna, resten skrev jag om. Och det jobbade med under hela min semester i sommar. Varje ledig kväll och helg under hösten. Med hjälp av min man och min skrivgrupp har jag under hela skrivprocessen fått feedback. I slutändan är det version 9 av De Tidlösa som lämnar boet. Och det är den bästa av dem alla.

Vad händer nu? Jo, jag ska dra ner på hastigheten. Lämna motorvägen, hitta en gata bland villor och krypköra i 10km/h. Jag har ca en vecka kvar på jobbet innan jag går på föräldraledighet. Med tanke på sammandragningar jag har är det nog bäst. Bebben får inte komma än, den får gärna stanna inne ett par veckor till. Men för att förhindra en tidig ankomst behöver vi båda vila.

Idag tänkte jag fira genom att dricka lite alkoholfri cider och äta choklad. I mängder! Det är jag värd! Men nu vill jag bara ha samtalet som uppfyller min dröm. Snälla tomten, kan jag inte få det i julklapp i år? Jag som har varit så snäll ;)

Trött men en glad aspirerande författare

All about redigering

18 nov. 2016

Förra veckan träffade jag min skrivgrupp och fick super feedback på De Tidlösa. Alla deras synpunkter var ju helt vettiga som helst. Jag kan inte själv förstå att jag har missat det när det känns så självklart... men det är väl därför man använder sig av testläsare, för man själv blir blind efter ett tag.

Feedbacken var av olika grad, visa kommer krävas mer tid för att fixa. Till exempel; som att man förlora ena huvudkaraktärerns känslor efter halva boken. Mindre toppen, så det kommer bli en hel del huvudbry att få till det. Men den största utmaningen är att korta ner manuset. Japp det är för långt! Men samtidigt som det är för långt är det en del saker som saknas som måste in. Gah, det är så himla svårt! Men, men, jag måste ordna det!


Jag satte upp alla synpunkter på väggen bakom skrivbordet. Efterhand jag gör klart tar jag ner post-it lappen. Målet, en vit vägg.

En början på ett slut

9 nov. 2016

Jag som så många andra vaknade upp till en förändrade värld. Det som inte fick hända var plötsligt ett faktum. USA har en ny president, den narcissistiska, kvinnokränkande, rasisten Donald Trump. Plötsligt kändes det som att allt stannade upp och tystnaden lade sig. Vad kommer det här innebär för mänskligheten? För vårt klimat? För tryggheten vi är så vana vid? Så många frågor och så få svar. Och jag tror det är just osäkerheten med Donald Trump som skrämmer mest. Vad kan en sådan man som han göra i en av vår världs mäktigaste position?

Jag fick ett sms från mamma som fann det konstigt att något som händer så långt ifrån oss kan ha en sådan stor påverkan. Men såklart det har det. Med tanke på att Trump har kallat växthuseffekten som skitsnack och planerar att värna om kolindustrin och till och med är intresserad av att öppna ännu fler olje- och naturgasutvinning. Han planerar också att dra sig ut ur det globala klimatavtalet som slöts i Paris. Detta kommer innebär en extrem effekt på vårt klimat. Alla studier som visar på att vi måste agera nu för att förhindra ytterligare temperaturhöjning som i sin tur innebär stora katastrofer- högre vattennivåer, glaciärer som smälter, värre väder- stormar, skogsbränder, torka osv. Detta är bara några få exempel.

Inte att glömma Trumps önskan om samarbete med Putin- Tänk vad det kan innebära eller att någon så instabil som Trump har tillgång till kärnvapen. En knapptryckning... Så ja, det som händer där borta, så långt ifrån oss, har en enorm påverkan. Så det är med en rädsla jag tänker på framtiden.

Den 9e nov 2016 är datumet jag aldrig kommer glömma. Det är dagen man bestämde sig för att INTE fortsätta arbeta för en tryggare värld, en vänligare värld där alla är välkomna och en friskare värld. Den 9:e nov 2016, är början på ett slut.



Huvudet snurrar i nytt manus

4 nov. 2016

Efter mycket velande och självömkan började jag en dag googla på kändisar som liknar mina karaktärer i Blått blod, rött hjärta. Från där växte det. Jag började göra längre och tydliga karaktärsbeskrivningar, utvecklingskurvor m.m och sen en dag gick jag över till att strukturera handlingen. O plötsligt kom post-it lapparna fram och jag gör kapitelplanering. Vet inte riktigt vad som hände. Det bara kom.

Är fortfarande inte klar med att strukturera innehållet i kapitlen men jag har i alla fall börjat! Så himla underbart att vara åter i skrivträsket, har saknat det ofantligt. Fördelen med lite skrivtorska är att jag har hunnit läsa fyra böcker på två veckor, det är helt klart rekord för min del. Men om jag får välja, har jag istället träningsvärk i fingrarna efter all skrivande än ont i armarna för att ha läst böcker.

Det jag har också har märkt sedan jag högg tag i Blått blod, Rött hjärta igen är hur mycket jag har utvecklats sen jag skrev det. Jag har helt klart en större förståelse för hur man planerar handling och karaktärer. Innan tror jag att jag skrev mer utifrån handlingen, lät handlingen styra karaktärerna. Nu gör jag tvärtom. Tack vare min ingående karaktärsbeskrivning så är det karaktärerna och deras utveckling som avgör vad handlingen för dem.

Så med den goa känslan av att äntligen har börjat med ett "nytt" skrivprojekt inleder jag nu helgen.

Hur går det med ert skrivande? Berätta gärna :)


Min skrivhörna är översvämmad med post it- lappar och godispapper :p 

Bästa skrivgruppen

26 okt. 2016

Att gå med i en skrivgrupp var ett av mina bästa beslut. Det är verkligen guld att ha några att diskutera sina texter med. När jag vid det senaste mötet dessutom frågade om testläsare till De Tidlösa ställde alla upp (bara det är WOW!). Så nu ligger mitt manus i trygga händer... och jag. Jag vet inte riktigt vad jag gör för tillfället. Ligger i limbo. 

Jag har nya projekt jag kan pyssla med undertiden men när man har jobbat så intensivt med en sak under en längre tid så blir det konstigt att plötsligt byta spår till något annat. Sen kanske inte det är någon bra idé- att byta fokus. För när jag får tillbaka kommentarerna från skrivgruppen vill jag gasa igen, inför slutspurten. Då vill jag inte slösa någon energi på att försöka komma i mode för De Tidlösa igen. Hmm, men samtidigt, åh vad tråkigt det är att inte skriva. Supertrist. 

Det får bli dagens dilemma ;) 

Istället för att ägna helgen åt att skriva så fixade vi med pumpan, som blev så här fin. Problemet var att vi var alldeles för tidigt ute, så pumpan har redan börjat mögla... ni förstår, inte alls bra det här med att inte ha något skrivprojekt att pyssla med ;) 

Too long

16 okt. 2016

Som vanligt har jag hamnat i bloggdvala när andra faktorer i livet tar över. Varit en del strul med min graviditet, komplikationer och annat som har resulterat i att jag har blivit sjukskriven på deltid. Men efter det tunga beslutet känner jag att jag äntligen har landat i en vardag jag hälsomässigt kan acceptera. För efter många frågor har jag en del svar att stå på vilket hjälper mot stressen.

Man kan tänka att bloggdvala även innebär skrivsvacka men nope. Jag har jobbat på i vanlig fart. Skrivandet ger energi och glädje så det vill jag helst inte negligera. Första utkastet är som sagt klart, sedan har jag läst igenom allt, fyllt igen luckor och sett till så att handlingen är vattentätt. I mina ögon funkar det MEN det betyder inte att det är sanningen. Så nästa steg är testläsare. Efter det blir det ytterligare ändringar sen korrekturläsning både för min del men också min makes.

Åh vill bara bli klar nu. Har jobbat så hårt de senaste månaderna och är så himla nöjd över mitt arbete. Nu vill jag ju veta vad förlagen tycker. Är det ett kontrakt jag skymtar i horisonten? Hoppas*

Avnjuter en kopp te denna söndag och läser mitt manus. Bästa söndagsnöjet! 

Första utkastet, check!

21 sep. 2016

Tanken var att vara klar med hela manuset i augusti. Fast det sket sig innan jag hann att börja. Omskrivningen var tok för omfattande. Nu siktar jag istället på att skicka till förlagen innan årskiftet. Och än så länge följer jag den planeringen. Ikväll blev jag nämligen klar med det första utkastet. Tjoho! Men det blir ingen vila för den här författaraspiranten, för nu är det dags för redigering, redigering och lite redigering till. 

Det känns så himla skönt att jag fick ihop det till sist och att jag faktiskt vågade kasta i princip 70% av manuset och skriva nytt. Det om något var läskigt men redan nu ser jag en klar förbättring. Så förhoppningvis kommer det vara värt det hårda arbete. 

Yeah, för att första utkastet klar! Lite happy dance på detta! 

Poddkalas

18 sep. 2016

Igår "offrade" jag min skrivtid för lite poddkalas med Skrivarpodden på Stadsbiblioteket i Lund. Jag velade fram och tillbaka om jag ska skulle prioritera att skriva eller lyssna på inspirerande författare/ bokbloggare. Till slut bestämde jag mig för att gå. På plats träffade jag nästan hela min skrivgrupp och en hel del andra likasinnade.

Jag är så glad att jag gick dit. Den första timmen pratade Charlotte Cederlund och Sofie Berthet om fiktiva miljöer. Sen var det dags för Anna Chung (Boktycke) och Kristina Hård att ta sig an stereotyper. Det sist jag hann med var när Charlotte Cederlund och Emma Karinsdotter tog upp svåra ämnen. Alltihop gav en härlig blandning av inspiration och idéer. Så det var helt klart värt att ägna sin förmiddag/ eftermiddag åt.

Det är speciellt att vistas i en miljö med anda likasinnade. Man känner sig så hemma. Det är också en av anledningarna jag älskar att träffa min skrivargrupp. Där får man liksom ohämmat prata om det man älskar allra mest, nämligen skrivandet. Det enda "negativa" med att gå på poddkalas var att jag insåg hur jag gärna jag ville åka till bokmässan. Kan tänka mig att det är minst lika upplyftande och kul. Men men, det får bli nästa år istället :)

Kerstin Önnebo (Skrivarpodden) tillsammans med Anna Chung och Kristina Hård. 


När man hittar ett fint fint paket i brevlådan

17 sep. 2016

Titta vad som kom med posten igår:



Det är Sara Dalengrens paranormal romance Ensamvarg. Har sett fram emot att få läsa den och nu äntligen! Leveransen timade dessutom perfekt med helgen och chokladen i paketen är en underbar bonus :) 

En beskrivning av boken tagen från baksidan: 
"Miriam är thrillerförfattaren med smak för det makabra, vilket har haft en förödande effekt på hennes kärleksliv. Hon lever ensam, omgiven av Hökensås skogar, men när hon tar sig an en skadad främling förvandlas hennes lugna lantliga tillvaro drastiskt.
Jonathan är en skepnadskiftare på flykt undan flocken som dömt honom till döden. Vad han har gjort för att förtjäna sin dödsdom vet han inte. Hos Miriam finner han en fristad, men vågar han tro på en framtid eller kommer det förflutna att hinna ikapp honom?
Ensamvarg är en paranormal romance om att hitta kärleken trots att man inte är som alla andra. Romantik varvas med spänning och humor i första delen i serien om FLOCKEN."
Om ni också är intresserad av att hugga tag i denna goding kan ni beställa den här och här

Stirra ner

10 sep. 2016

Jag erkänner. Efter sommaruppehållet har jag blivit usel med blogguppdateringen. Det beror främst på knodden som växer i magen och stressen på jobbet. Tillsammans käkar de all energi. När jag äntligen sätter mig (läs, däckar) i soffan är jag så himla trött. Det är knappt att jag kan hålla ögonen öppna till kl 21. Så illa är det ;)

Men jag försöker pressa in skrivandet så gott det går. Helgerna är ju heliga. Då försöker jag skriva i några timmar och sedan hinna med allt det andra som jag inte gjorde under veckan. Egentligen, attans vad tufft det är att arbeta för sin författardröm. Tänker på det inlägget Charlotte Cederlund skrev på Debutantbloggen (ni hittar det här).  Ingen har tid för att skriva, man tar den och på vägen offrar man tid med sin familj och vänner. Man ignorerar dammet i hörnen och äter snabbmakaroner för tredje dagen i rad. Håret växer vilt medan blommorna vissnar. Skrivprocessen är tuff men jag hoppas en dag att allt ska ha varit värt det.

Idag ska jag skriva kapitel 34 på De Tidlösa. Bara 16 kapitel kvar innan jag är klar med första utkastet. Yeah :D

Önskar er en trevlig helg!



Sammandragningar, stress och inskolning

28 aug. 2016

Den senaste veckan blev inte riktigt som planerad. Lillkillen har skolats in hos sin dagmamma och vår nya morgonrutin inleds med gråt från en liten tjorv som inte vill bli lämnad. Det i sin tur skapar en klump i magen som gör det svårt att se glädjen under dagen. Det tillsammans med stress på jobb och stress kring att få ihop vardagen hemma nu när båda jobbar... det resulterade i att jag fick ihållande sammandragningar i onsdagsnatt. Jag blev tillsagd av min snälla men bestämda barnmorska att ta det lugnt och vila i två dygn (minst!). Usch va tråkigt det var men välbehövt.

Så... det har inte blivit så mycket skrivande och jag ligger efter i min planering men knodden och min hälsa måste komma först. Idag mår jag mycket bättre och har nykokt te vid min sida och worddokumentet uppe. Efter en veckas uppehåll är jag igång igen.

Efter regn kommer sol! 


Skrivgruppsträff

22 aug. 2016

I helgen träffade jag min skrivgrupp. Vi träffas fortfarande var tredje vecka och det är verkligen super! Inte nog med att man ständigt har en deadline att förhålla sig till vilket i sin tur boostar skrivlusten så får man dessutom direkt feedback på sin text. Vi skickar in mellan 10-15 sidors text. Den begränsade omfånget gör att vi i god tid kan gå på djupet, tillsammans. Analysera vad som är karaktärstroget, känslan och miljöer. Allt görs i en trevlig stämning. Det är verkligen toppen.

Jag har än så länge fått en hög med bra tips! De senaste gångerna har jag skickat in de första kapitlen på De Tidlösa. Det behövs, så att jag vet att jag är på rätt spår, så det inte blir som sist, jag vilsen i en skog och inte ens är medveten om det.

Apropå De Tidlösa. Jag har ju gjort en planering som klär hela min vägg i skrivrummet. Det behövs för att jag ska hålla koll på alla trådar och att det blir rätt den här gången. Inte nog med att det underlättar mitt skrivande så är det även en snygg inredningsdetalj, eller vad tycks ;)




Back in business

19 aug. 2016

Rubriken är lite missvisande, jag har trots tystnad på bloggen varit i business hela sommaren. Har jobbat "röven av mig" om jag ska vara korrekt. Efter jag fick tillbaka feedback från lektören startade jag en massiv omskrivning och då menar jag massiv!  Det är enbart 30% kvar av De Tidlösa, resten är nytt. Jag ägnade mestadels min semester till att skriva, jag skrev och skrev men trots det var det omöjligt att hinna med min tajta deadline; 1 augusti. Jag har cirka halva manuset kvar att skriva samt redigering... så den nya planen är att jag ska vara klar innan bebben anländer. Japp, inte nog med att jag producera manus bakar jag även bebis ;) Bebbe nr 2 kommer cirka den 2 feb men manus tänker jag ska vara klar med innan jul.

Det är mycket som händer nu men energin är någorlunda på topp men det viktigaste, skrivlusten är enorm! Så nu vet jag vad jag kommer att göra i höst!

Så kul att vara tillbaka, saknat mina kära skrivarvänner :)





Sommaruppehåll

7 juli 2016

Det var inte alls tanken men det måste bli så. Jag måste ta ett sommaruppehåll på bloggen. Jag behöver nämligen fokusera på skrivandet. Har fått otroligt mycket att arbeta med så jag måste helt enkelt prioritera det. Men, jag är tillbaka i augusti igen.



Jag önskar er alla en riktigt härlig sommar! Sköt om er! 

Helg = ledigt

3 juli 2016

Att helg innebär ledighet kan verka självklart för de flesta men icke för mig. Jag brukar jobba med skrivandet helg som vardagar (de övriga 40% när jag inte jobbar som socionom). Men den här helgen bestämde jag mig för att ta det lugnt med familjen. Gå till lekplatsen utan dåligt samvete för att jag inte skriver, fika och umgås med mina syskon och deras familj- alltså bara samla energi. Jag har till och med hunnit med att läsa lite romance, yeah! Jag njuter för fullt för framför väntar en intensiv redigeringsrunda under mina "semesterveckor" från mitt vanliga jobb. Planen är: jag har semester tre veckor, under två av dessa kommer jag arbeta nästan dag som natt med De Tidlösa. Det enda jag väntar på är feedback från lektören. Sen så är det dags att sätta in nästa växel. För om två veckor ska mitt manus åter skickas till förlagen, anledning: jag vill undvika att skicka när övriga Sverige skickar in, nämligen efter deras semestrar i augusti.

Ni vet innan man springer ett marathon (inte för att jag har gjort det men kan tänka mig in i det ;) så laddar man ju upp med massa energi. Adrenalinet pumpar ut i blodet och i bakgrunden spelas Rocky-musiken. Jag är redo.

Bjuder på några av helgens bilder;

Helgens väder har väl inte riktigt varit toppen men det gav i alla fall Harry möjligheten att få testa på att plaska i vattenpölar med sina gummistövlar. 
Inget är så sött som en liten Harry i morgonrock. Det får bli nästa kalasoutfit ;) Förresten, det känns som om Harry gör lite smygreklam för Peugeot och Agatha Christie ;) 

Blått blod, rött hjärta

1 juli 2016

Efter att ha pausat med Blått blod, rött hjärta i 1 1/2 år jobbar jag åter med manuset. För några veckor sedan fick jag en idé, jag ska ändra miljön. Det i sin tur innebär en hel del förändringar. Tanken var att jag i juni ska börja planera inför denna förändring. Vad händer med mina karaktärer när jag plötsligt ändra plats? Det var många frågor jag behövde svar på. Igår tog jag äntligen tag i dessa. Det var inte det lättaste. I onsdags ägnade jag till exempel mitt skrivande åt att stirra in i väggen. Det var lite som att bita i ett surt äpple. Det går ju inte att neka att det är synd att än en gång behöva skriva om det här manuset. Men nu är det som det är. Inget förlag är intresserad av det i nuvarande skick och vad gör det för nytta att bara ligga och damma?

En annan stor förändring är att jag behöver helt skriva om de första kapitlen. Det är nämligen så att Henry i första kapitlet vaknar upp bakfull och vet inte riktigt vad som har hänt kvällen innan. I sängen har han en främmande kvinna. För likasinnade romancenördar påminner detta kanske om första kapitlet i En enda hemlighet skriven av Simona Ahrnstedt. Och nej jag har inte kopierat henne, jag skrev det långt innan men det bara råkade bli en liknande inledning och det känns lite dumt att jag fortsätter att ha den. Så. Jag är tvungen att skriva en helt ny inledning. Inte bara Henrys kapitel utan även Evas- dock på grund av en annan anledning.

Jag har mycket arbete framför mig när det kommer till Blått blod, rött hjärta men det ser jag inte som något negativt. För genom mina ändringar tror jag att manuset kommer bli så mycket bättre. Det har även gått några år sedan jag först började skriva på det och sen dess har mitt skrivande utvecklas. Så förutsättningarna är på topp. Det är bara att köra på!


Mitt (väldigt) hemmagjorda omslag

Är du en King eller en Martin?

30 juni 2016


Jag önskar att jag vore en Stephen King men jag är nog mer som George R.R. Martin. Igår var en sådan dag då jag funderar på att kasta min dröm i sjön. Har inte riktigt repat mig efter beskedet från Författarskolan. Det där självförtroendet är ju så ömtåligt och efter varje nedslag måste det få tid att byggas upp igen. Så igår när jag hade en hel skrivdag framför mig kunde jag inte få ner ett ord. Jag stirrade in i väggen i typ en timme och sedan gav jag upp. Det blev en promenad i regnet och sen lekland med lillkillen. Alltså noll ord skrivna. 

Men hur känner ni, är ni en Stephen King utan tvivel eller George R.R. Martin som ibland funderar på att bli rörmokare?

Ett tips!

28 juni 2016

Skrivarpodden har släppt ett nytt avsnitt: Spontanhögen med Bonniers Rebecca Cronsten. I avsnittet får man bland annat reda på vad som händer med manuset när man skickar in, vem som läser och hur processen går till. Superintressant! Det måste vara fler än jag som har haft liknande funderingar, legat sena kvällar och grubblat över vem som läser, läser de bara första sidan. Tänk om personen som läser har en dålig dag eller avskyr romance. På Bonniers visade det sig att det alltid är tre personer som läser samma manus för att säkerställa att man inte väljer bort ett manus bara för att man exempelvis "har en dålig dag". 

Ni kan lyssna på avsnittet här


Min nya kärlek

27 juni 2016

I Småland hittades den, mina nya stora kärlek; en skrivmaskin av L C Smith. Den glansiga ytan, de runda tangenterna, de tunga klanget när man skriver och inte att glömma den fagra guldtexten som pryder den. Vacker är ett för begränsat ord för att beskriva denna skönhet.

Den har fått den ärofyllda platsen på mitt skrivbord så varje gång jag skriver finns den bredvid. Ibland stannar jag upp, studerar den och drömmer mig tillbaka i det förflutna. Vem har skrivit på den tidigare? Fanns det lika många drömmar investerat bland tangenterna som det just nu finns på min Mac? Jag vill veta men inga svar finns att hitta. Den förblir en gåta, vilket bara gör den mer speciell. 90 kr kostade den, jag hade kunnat betala mer. I mina ögon är den värd en förmögenhet.

Ni hör, jag är kär!



Skrivgruppsträff nr 2

26 juni 2016

Har ju helt glömt bort att berätta hur det gick med vår andra skrivgruppsträff. Den här gången var det ju den officiella starten. Vi hade en vecka tidigare skickat en text på ca 10 sidor till varandra som skulle läsas och ge feedback på. Jag skickade, som nämnt tidigare, in första kapitlet på De Tidlösa.

Det var allt lite pirr i magen, jag har inte tidigare fått feedback på min text ansikte mot ansikte men det visade sig vara en värdefull upplevelse. Och mina skrivkompisar kom med bra konstruktiv kritik som gav motivation till fortsatt skrivande. Precis så som det ska vara.

Några synpunkter och funderingar var om jag skulle byta perspektiv från James till Ellas istället. Då Ella är den som har mest att förlora i det kapitlet. Jag höll med om det, det kan finnas en vinst i att ändra. Jag får testa mig fram. De tog också upp att jag kan vara lite övertydlig, upprepa samma beskrivningar och det håller jag definitivt med om. Dags att rensa upp.

Men innan jag går in och ändra i texten inväntar jag ivrigt lektorsutlåtandet. Sen så ska De Tidlösas trimmas så att det blir redo för ännu ett förlagsutskick. Målet är att blir klar innan sommarens slut.

Tog jag bilder på denna mysiga skrivgruppsträff? Såklart glömde jag, typiskt mig! Istället får det bli en bild från midsommar på min familia. Det fanns ingen tid för att göra egna kransar så det fick bli Snapchatskransar och snyggfilter.


Glad midsommar

24 juni 2016

Det ska vara ganska soligt och varmt idag nere i Skåne. Jag vet inte riktigt var världen är på väg nu, britterna går ut ur EU och det är sol på midsommar?!? Chockande på olika sätt.

Så nu kan man ju tro att jag njuter för fullt av en ledig dag men ack så fel. Jag sitter nämligen just i skrivande stund på mitt kontor och jobbar med research inför omskrivning av Blått blod, rött hjärta. Jag läser och antecknar från en bok som berör min nya miljö. Den stora förändringen med Blått blod, rött hjärta är ju miljön. Och då den ändras är det mycket annat som påverkas. Miljön är trots allt "stommen" i det här manuset. 

Efter lunch hade jag tänkt att unna mig lite ledighet. Men jag klagar egentligen inte. Jag hade gärna jobbat med skrivandet hela dagen! Midsommar är ingen direkt favorit. Dock förgyller grädden... åh längtar redan till tallriken fylld med grädde o lite (läs lite) gubbar ;) 

Hoppas ni alla får en riktigt trevlig midsommar! 

Midsommar 2014. Det var innan jag blev fru, mamma och gräddfanatiker. Tänk så mycket som har hänt under dessa två år. 

En belöning

23 juni 2016

Humöret har ju inte riktigt varit toppen den här veckan. Så igår bestämde mig för att jag behövde en belöning. Att även om jag inte kom in på Författarskolan förtjänade jag en present för mitt hårda arbete. Så det var bara att sätta sig i bilen och åka iväg till svenskarnas "paradis"; Ikea.

Tidigare bodde kaninerna i "klädkammaren" som vi hade gjort om till ett vanligt rum men nu har de istället flyttat ut till balkongen. Så rummet har stått tomt och skrikit efter mig. Och jag är inte den som ignorera. Jag inredde det istället till ett kontor. Mitt alldeles egna kontor. <3

 På hyllan har de bästa romanceböckerna flyttat in.
 På väggen framför hänger bilder på vänner och familj.
Älskar mitt nya kontor. Det känns som en oas. Att inte bli antagen till Författarskolan kändes som att jag tog 100 steg ifrån min skrivardröm medan att få inreda det här kontoret kändes som att jag tog 10 steg fram igen. Så förhoppningvis är jag nu på rätt väg igen. 

Upp igen

21 juni 2016

Tack snälla för era fina och uppmuntrande ord till förra inlägget. Jag vet innerst inne att jag inte kan ge upp. Det finns inget liv utan skrivande och det är ett faktum. Det är bara stunder som de igår som är så oerhört tuffa, det kör verkligen över en och utmanar allt det som man trodde var av sten. Det är inte alltid så lätt att ha en dröm som man brinner för. Ibland är det mer en börda än en drivkraft.

Så vad gör jag nu? Jag fortsätter, såklart. Energin och glädjen är inte riktigt tillbaka ännu men det finns åter hopp i mitt hjärta.

Förhoppningvis om några år kan jag tänka tillbaka på dessa tuffa år och minnas det med glädje. Att om jag inte hade tagit mig igenom den tjocka stormen hade jag aldrig lyckats. Plötsligt händer det... har jag hört.



Att aldrig vara tillräckligt bra

20 juni 2016

Helt utan förvarning låg mailet där i inkorgen. Men jag förstod inte, jag skulle inte få det här mailet på tre veckor ändå låg det där och väntade på mig.  Den här gången var det inte en standard refusering från ett förlag utan den här gången fick jag äran att smaka på hur det känns att inte bli accepterad till Författarskolan. Hård konkurrens var uppenbarligen ursäkten. Eller som jag tolkar det, jag var inte tillräckligt bra för att platsa.

Mitt skrivsjälvförtroende har nått botten. Efter att ha kämpat i sju år. Jagat drömmen. Slitit sönder mig. Jobbat, pluggat och skrivit i mängder- kombinationer som har inburit svett, tårar och framförallt uppoffringar. Det sägs att efter hårt arbete att man ska få skörda frukterna, men vad gör det med ens insida när det inte finns några frukter att hämta? Man lägger sin fritid, kvällar, tid man hade kunnat spendera med sin son, man och vänner. Sina sparpengar skickas till lektörer. Allt investeras i en dröm som aldrig slår in. Det kvittar hur hårt jag än arbetar, hur hårt jag än pressar mig själv och hur mycket jag än vill det här så är jag ändå inte tillräckligt bra. Jag är inte tillräckligt bra, upprepar jag för mig själv för att kunna förklara smärtan i bröstet.

Det är kanske dags att acceptera faktum. Idag är en sådan dag då sanningen sätter sig i halsen och allt känns omöjligt. Idag är en sådan dag då tanken att ge upp känns som det enda logiska.


Varför inte romance skrivarskola?

19 juni 2016

Hittade det här i det nyaste numret av Skriva; 

Finns så mycket deckar"tillbehör" och så lite romanceskoj. Varför kan det inte finnas en romance skrivarskola? Det hade jag gärna gått på :) Eller vad tycker ni?