Från bebisbubblan

19 feb. 2017

Vardag? Nästan glömt bort vad det är bland alla blöjbyten, matning och bebismys men sakta börja den komma tillbaka. Förra veckan var den första där mannen var tillbaka på sitt jobb och jag var ensam med två barn. Så vardag är på gång. Men samtidigt är allt rörigt, för jag saknar rutinen. Allt är nytt. Hur gör jag när man måste mata två barn samtidigt eller två barn gråter på samma gång osv? Men jag är inte allt för orolig för den kommer med tiden. Den där viktiga rutinen och vardagen.

Skrivandet, ja det har inte tagit särskilt stor plats. Jag är mellan två skrivprojekt vilket gör att jag befinner mig lite i ingenmansland. Jag har en plan men för att börja skriva på det krävs det noggrann planering... ja, och just nu i alla röra finns inte den tiden för noggrannhet. Men än en gång är jag inte allt för orolig. Det kommer ordna sig, det med. När jag matar, går på promenader eller leker har jag min nya bokidé i bakhuvudet. Jag bygger upp världen, mina karaktärer och handling. Så bara för att jag inte sätter mig ner och skriver aktivt just nu har jag inte lämnat skapandet bakom mig.

Idag fick jag dessutom tid till att sätta mig i mitt kontor med en kopp te. Även om stunden var kort var den alldeles magisk. Åhh vad jag saknar min skrivtid <3


Viola

2 feb. 2017

Och så var hon här, vår vackra Viola. Fredag den 27/1 kom hon och inget har varit sig likt sen dess. Bebisbubblan rymmer varken skrivandet eller läsandet för tillfället.... men om jag saknar det, det gör jag alltid. Men när allt har landat är jag åter framför datorn och skriver :)


Följ med, vet ja

25 jan. 2017

Jag har startat en ny blogg. Den senaste tiden har jag velat skriva en del om min graviditet och vardag men inte riktigt känt att den här bloggen är rätt plats för det. Jag vill nämligen att den här sidan ska främst handla om mitt skrivande och det ska inte överglänsas av allt det "andra". Därför bestämde jag mig för att skapa en fristad för att skriva om just min vardag, graviditet och knodd 1 och 2.

Just nu händer inte så mycket på skrivarfronten så titta gärna in på min andra blogg som ni hittar här.


Min nya kärlek

22 jan. 2017

Ibland kan även det materiella göra en oerhört nöjd. I julklapp fick jag den här fina kalendern av min man och direkt när jag såg den rosa lilla boken blev jag överlycklig. När du slår upp den möts du av ett hav av färger. Varje sida en ny dos av glädje. Jobbiga måsten och möten omringas av roliga figurer och typsnitt- kan det bli bättre?  Så nu får den följa med mig överallt. Mycket trevligare att följa sin vardag i den än i mobilen.



Även Harry gillar min nya kalender... 
vilket jag inte direkt skulle beskriva som något positivt ;) 

17.01.27

19 jan. 2017

Det blir verkligen inte alltid som man har tänkt sig. Det är väl charmen med livet, antar jag. Alla dessa svängar som man inte riktigt är förberedd på. Det avgörande blir hur man tacklar dessa. Faller man, orkar man kliva upp igen? Skadar man sig, plåstra man om sig? Kör man samma väg igen och trillar vid samma punkt eller lär man sig och bygger broar?

Jag föll i måndags. Positivt tänkande kan bara ta en så långt, sedan slår naturens makter in. Bebben ville inte röra sig, inte alls. Den sitter "fast" under mina revben och verkar trivas där. Två läkare testade och vred och tryckte på magen. Attans vad ont det gjorde. Hela konceptet är lite underligt, man går i 9 mån och är försiktig med sin mage och sedan kommer det in två personer som trycker med all sin kraft som om det vore normalt. Men inget med vändningsförsöket är normalt och jag är tacksam för att det är över- trots att resultatet inte blev som önskat. Samma dag fick jag dessutom en standardrefusering. Eller en refusering där man uttryckte att genren inte passade förlaget. Skrattar när jag nu tänker tillbaka på måndagen. Sicken j*vla skitdag det var!

Men shit happens. Nu är det som det är, inget jag kan göra åt, varken refusering eller bebis som vägrar lägga sig rätt. Det får blir kejsarsnitt. Är jag rädd för operation och alla de andra otrevliga detaljer som kejsarsnitt innebär? Om jag är. Livrädd. Men det viktigaste är att bebben kommer ut och mår bra, resten får bli historia. Så nästa fredag, den 27/1 är jag upptagen med annat. Då föder jag nämligen barn ;)

Färska tulpaner sätter färg på en grå vardag.




Dags att möblera om

16 jan. 2017

Idag är det V-day, vändningsdagen. Usch, ser inte fram emot att läkaren ska möblera om i magen... men det är väl bara att bita ihop.

Lite siffror. 50 % säger att det gör mer ont än en förlossning, resten tycker knappt att det känns något.
50% av fallen lyckas man vända bebisen, resterande misslyckas man med.

För att ge siffrorna lite perspektiv. Jag kan gå i en grupp på 10 personer och vara den som får en snöboll i huvudet ( har hänt) eller springa i en massa och få fågelbajs i håret (har hänt två gånger) -har köpt trisslott efterföljande timme, men det är som att skit inte har någon effekt på mig. För sju år sedan råkade jag tappa en spegel- japp, jag kommer ihåg det för varje sak som har gått fel sen dess har jag skyllt på det. Att jag nu har avtjänat dessa sju åren gav mig hopp.... tills jag för några veckor sedan tappade en spegel till. Alltså sju år sedan jag tappade en spegel, tappar jag en till. Det ni! Tur? Tveksamt.

Om folk frågar om jag är skrockfull är mitt spontana svar nej, ändå lägger jag inte nycklar på bordet eller går under stegar. Och när den där spegeln gick sönder ringde jag gråtande till min mamma och frågade om jag ska gå i ide de kommande sju åren. Till svar fick jag ett skratt.

Om jag tror att jag kan tillhöra hälften av dem som inte får ont och dessutom lyckas får rätt på bebisen? Med min historik är jag tveksam MEN, 2017 är året då jag är positiv. Jag tänker strunta i om jag lägger nycklar på bordet eller om jag krossar 8 speglar. Jag är chef över min egen tur. Därför kastar jag ut min negativitet och välkomnar in hoppet. Dagens vändningsförsök kommer gå bra! Jag inbillar mig att jag är ett rum med Ikeamöbler. Jag har insexnyckel och det är bara att montera ner, flytta några organ, och göra utrymme för en kullerbytta. Det här fixar jag och bebben!


Blev i helgen klar med mjukisdjuret till vår lilla flicka. Äntligen! Så nu kan bebis få komma ;) 

Guldkorn visade sig vara rötägg

15 jan. 2017

Det stundar årets första skrivgruppsträff vilket betyder att deadline för att skicka in sitt material är kommen. Som ni kanske förstår har jag inte skrivit något konkret sedan jag skickade in De Tidlösa till förlagen. Jag bestämde mig därför att gå igenom mina gamla noveller. Jag kom ihåg några gulkorn och tänkte att om jag dammar av dem kan jag säkert använda mig av de.

Tji fick jag. Guldkorn visade sig vara några riktiga rötägg. Okej, nu är jag lite hård mot mig själv men de låg inte alls på den nivån som jag i mitt huvud trodde. Besvikelsen, enorm. Och dessa noveller har jag skickat in till tävlingar... och som ni kanske kan gissa vann jag icke. Men jag förstår inte, bara för några år sedan var det top notch, vad hände?! Jag antar att det är det som kallas utveckling.

En bidragande faktor till denna härliga utvecklingen är definitivt skrivgruppen. Att regelbundet få feedback på sitt material och samtidigt få läsa andras och komma med kommentarer, hjälper mig till att skriva bättre. Jag har sagt det så många gånger, men skrivgrupp är verkligen det bästa. Det kostar inget och jag skulle nog våga mig på att påstå att man lär sig minst lika mycket bland skrivande vänner som i en betald skrivkurs. Det ni!

Då novellerna behövde lite mer TLC skickade jag inte in något den här gången till skrivgruppen. Oro kring vändning och de sedvanliga graviditetsbesvären har helt satt mig ur banan. Och vem vet, nästa vecka är jag kanske tvåbarnsmamma.... vilket är nog det enda som kan få mig att missa en skrivgruppsträff ;)




Tack Google!

13 jan. 2017

I hopp om att kunna väcka kreativiteten och energin ändrade jag ordning i min skrivprocess. Det är egentligen dags för research för Österlen 2 (usch, måste verkligen komma på en bättre arbetstitel) men då måste jag först planera in en dag för att träffa den jag behöver intervjua. Och just nu vill jag inte direkt planera in ett endaste, för tänk om jag föder... som sagt, jag är en tickande bomb ;) Så istället för att göra sakerna i rätt ordning hoppade jag rakt in i smeten och googlade efter bilder till mina nya huvudkaraktärer. La säkert ner 2 timmar på det innan jag hittade kändisar som matchade. Fördelen med ändring i planeringen var att jag fick så oerhört mycket inspiration när jag blev klar med de fysiska attributen. Det i sin tur ledde till att karaktärerna växte en nivå och scener började spelas upp i mitt huvud. Dessutom fick det mig att känna att jag gjorde något vettigt med mitt manus och att jag tog ett steg framåt. Tjoho, vettiga tankar välkomnas i denna gravidbubbla.

Ibland är det helt enkelt bra att skippa planering och göra saker i fel ände. Brukar ni också googla efter bilder på "kändisar" som matchar era karaktärer?


Superpeppen dog ut

11 jan. 2017

Ni vet nyår, man börjar på topp och sedan någon vecka senare har godispåsen åkt fram och misslyckande står skrivet i pannan. Nu är det inte inte riktigt så för mig. Jag var superpepp förra veckan och sedan kom dålig nyhet efter vartannat och det var den peppen. Fick förra veckan reda på att knodden hade slagit kullerbytta i ett väldigt begränsad utrymme och ligger nu i säte. Oron kring huruvida man kan vända (bara 50% man lyckas med) och om det måste resultera i kejsarsnitt, gör mig lite snurrig. Detta tillsammans med stressen att kroppen gör sig redo för förlossning. Så istället för en lång förberedelse inför den stora dagen har det helt plötsligt blivit en kamp emot tiden.

För hinner man vända bebis innan bebis kommer, om inte, vad händer då? Jag känner mig som en bomb redo att smälla- och inte att glömma de underbara hormonerna som får mig att gråta för att jag spiller på min tröja och för att colan är slut. Det är inte den bästa kombinationen. Dessutom sover jag dåligt, upptagen i massa tankar och värk. För ont i hela kroppen är ju något som ingår. Sen en vecka tillbaka lever jag mitt liv i pyjamasbyxor, på soffan. Jag får helt enkelt acceptera, det är skitjobbigt nu. MEN det kommer bli bättre. Snart så. Hoppas jag.

Ni får ursäkta mitt beklagande inlägg, men med tanke på peppen i tidigare inlägg hoppas jag att ni står ut med mig ;)

Förra veckan när vettiga kläder fortfarande var något jag orkade dra på mig och leenden inte var lika svårt att pressa fram. 

Skrivmål 2017

7 jan. 2017

Så nu har jag sammanställt mina skrivmål för 2017. Det var lite lurigt att få till då det är så mycket som är osäkert. Jag vet inte riktigt vad förlagen tycker om De Tidlösa, om jag inte får positiv feedback då känns det som att jag är tillbaka till ruta 1- planerna måste då anpassas. Men här kommer mitt försök på mål:


  • Skicka in noveller till 2-3 tävlingar. 
  • Skicka in De Tidlösa till agenturer.
  • Planera och börja skriva manus 2 i Österlensamlingen.
  • En mer aktiv skrivblogg- vilket omfattar att upprätthålla mitt skrivnätverk, som betyder så himla mycket för mig. 
  • Fortsätta delta i skrivgruppen med undantag 1-2 månad, precis när bebis kommer. 
  • Beroende på vad förlagen tycker om De Tidlösa: Skicka till fler förlag? Redigera om? Terapi ;)? Anlita lektör. Skicka in igen? Frågorna är många.... och jag är så himla spänd inför svaren. Vi får helt enkelt se vilken väg det blir. 

Målen hänger framför mig. En ständig påminnelse om vad jag jobbar mot. 

Ut med det mörka och in med ljuset

4 jan. 2017

Mellan värkar och illamåendet packade jag igår ner julen och in välkomnade jag istället ljuset. Jag vet, vi var snabba på det i år men jag var alldeles för ivrig för att vänta. Dessutom om bebbe väljer att titta ut de kommande dagarna med granen fortfarande klädd hade julen fått hänga kvar allt för länge. Så ner försvann de varma lamporna och de glada och röda männen. Att packa ner julen känns ännu mer som en nystart. Det är kanske därför jag är så ivrig. Jag vill så gärna börja med 2017 på riktigt. Det blir svårt att göra några större förändringar så här i januari precis innan vi välkomnar en ny familjemedlem men desto mer uppskattar jag de små sakerna. Som att hänga upp målen för 2017 och städa upp i skrivrummet. Kan lista några av mina mål för er i ett kommande inlägg.

Ikväll ska jag dessutom brainstorma företagsidéer med maken min. Åh det ska bli så kul!

Heja 2017!


Lugnet

2 jan. 2017

Efter en intensiv höst har jag nu landat i en härlig semesterbubbla. Både min man, Harry och jag är lediga. Vi gör inget direkt vettigt om dagarna. Bakar, läser böcker och leker med Harry. Det är kul men framförallt kravlöst.

Jag har inte skrivit något sedan jag skickade in manuset i december. Jag har saknat det men har också uppskattat vilan. Återhämtning är så himla viktig för att inte ta dö på kreativiteten, så det är helt okej för mig att bara ta det lugnt. Och sen får jag väl erkänna att jag inte helt har satt min "skrivhjärna" på paus för jag har redan nu tankar på manus två i serien. När jag duschar/ försöker sova gör jag upp planer, kommer på scener och skriver ner anteckningar sedan när vi tittar teve. Karaktärer och handling växer sakta ur fantasin.

Så vad står på menyn idag? Jo soffläget (vilket nästan på självklart nu när jag är stor som ett hus och har ont i kroppen vid minsta rörelse). Läser en bok - Medan han lever av Elaine Eksvärd, vilket är en bok alla bör läsa, kan prata mer om det när jag är klar med den. I bakgrunden står Jakob och Harry och bakar en kaka. Det luktar citron i hela lägenheten och när jag hör Harry skratta av lycka när han får röra i smeten får jag tårar i ögonen. Semester... så underbart och jag njuter varje sekund av den.




2017

1 jan. 2017

Det finns inget så härligt som att vakna upp till ett nytt år. Förväntan ligger i luften och möjligheterna enorma. 2017, året allt kan hända! Och den här gången när jag slår upp ögonen känner jag mig klokare. Det finns även en trygghet i att jag ska kunna förvalta de tomma sidorna i det oskrivna året. Plötsligt känner jag tacksamhet för mina 30 år och för den tuffa tiden som har passerat. Jag är äntligen redo!

Så vad händer 2017? Just nu väntar jag på svar från förlagen angående De Tidlösa. Planen därefter, beror på svaren. Positivt svar- ja, då förväntar jag mig en annan väg. Om inte... det är lite lurigare. De kommande dagarna ska jag sätta mig ner och göra upp en alternativ plan för De Tidlösa om det är så att förlagen inte är intresserade. Ge upp? Nej, det finns inte på kartan!  

Jag tänker också börja med att planera manus nr 2, i min romanceserie (som ännu inte har en officiell titel men som jag kallar för Österlen). I det ingår intervjuer och research. Beroende på hur det går med de De Tidlösa kommer jag även börja att skriva på detta nya manus. 

Men den stora förändringen för året är att jag (äntligen!) ska starta eget företag. Har några planer om vad de ska innebära- men det är ännu inte helt klubbat. Men det viktigaste, det kommer frilösa min kreativitet. Beslut om affärsplan ska fattas här i början av året. Tanken är att företaget ska vara i gång innan okt 2017. 

Mitt i alla de storslagna förändringarna ska jag dessutom förlösa barn! Bebis nr 2 ligger och väntar i magen för att få göra sin entré. 6:e feb är det tänkt men den här lilla tösen kommer inte vänta tills dess. Jag känner det i hela kroppen. Jag tror att jag är mamma till två innan januari är slut... men det är bara tiden som ska avslöja om jag har rätt. 

Tidigare när jag har klivit in i ett nytt år har jag förlitat mig på turen. Jag hoppas på att detta och detta händer. Men inte i år. 2017 kommer bli ett bra år, inte på grund av slump utan på grund av mig! 



Hur ser era planer ut inför 2017?


Kaos när det är som mest kaos

10 dec. 2016

Tystnad innebär kaosig tillvaro. Jag har haft så fullt upp... att det till och med har påverkat min graviditet. När jag inte har varit på jobbet så har jag arbetat med mitt manus. Deadline kom och gick. Tyvärr, men jag var helt enkelt tvungen att sänka farten där mitt i allt. Men jag kan idag stolt meddela att jag har skickat in mitt manus till 6st förlag. YEAH!

Är överlycklig att jag trots all stress lyckades hitta tid till att producera något jag var stolt över. Jag gick egentligen bara 10 dagar över min deadline- och med tanke på omständigheterna är det inte så illa. Tänk, i mars skickade jag in De Tidlösa, fick standardrefuseringar tillbaka. I början av sommaren tog jag hjälp av en lektör som gav feedback som resulterade i en enorm omskrivning. Jag skulle nog säga att bara 20% av originalet fick stanna, resten skrev jag om. Och det jobbade med under hela min semester i sommar. Varje ledig kväll och helg under hösten. Med hjälp av min man och min skrivgrupp har jag under hela skrivprocessen fått feedback. I slutändan är det version 9 av De Tidlösa som lämnar boet. Och det är den bästa av dem alla.

Vad händer nu? Jo, jag ska dra ner på hastigheten. Lämna motorvägen, hitta en gata bland villor och krypköra i 10km/h. Jag har ca en vecka kvar på jobbet innan jag går på föräldraledighet. Med tanke på sammandragningar jag har är det nog bäst. Bebben får inte komma än, den får gärna stanna inne ett par veckor till. Men för att förhindra en tidig ankomst behöver vi båda vila.

Idag tänkte jag fira genom att dricka lite alkoholfri cider och äta choklad. I mängder! Det är jag värd! Men nu vill jag bara ha samtalet som uppfyller min dröm. Snälla tomten, kan jag inte få det i julklapp i år? Jag som har varit så snäll ;)

Trött men en glad aspirerande författare

All about redigering

18 nov. 2016

Förra veckan träffade jag min skrivgrupp och fick super feedback på De Tidlösa. Alla deras synpunkter var ju helt vettiga som helst. Jag kan inte själv förstå att jag har missat det när det känns så självklart... men det är väl därför man använder sig av testläsare, för man själv blir blind efter ett tag.

Feedbacken var av olika grad, visa kommer krävas mer tid för att fixa. Till exempel; som att man förlora ena huvudkaraktärerns känslor efter halva boken. Mindre toppen, så det kommer bli en hel del huvudbry att få till det. Men den största utmaningen är att korta ner manuset. Japp det är för långt! Men samtidigt som det är för långt är det en del saker som saknas som måste in. Gah, det är så himla svårt! Men, men, jag måste ordna det!


Jag satte upp alla synpunkter på väggen bakom skrivbordet. Efterhand jag gör klart tar jag ner post-it lappen. Målet, en vit vägg.

En början på ett slut

9 nov. 2016

Jag som så många andra vaknade upp till en förändrade värld. Det som inte fick hända var plötsligt ett faktum. USA har en ny president, den narcissistiska, kvinnokränkande, rasisten Donald Trump. Plötsligt kändes det som att allt stannade upp och tystnaden lade sig. Vad kommer det här innebär för mänskligheten? För vårt klimat? För tryggheten vi är så vana vid? Så många frågor och så få svar. Och jag tror det är just osäkerheten med Donald Trump som skrämmer mest. Vad kan en sådan man som han göra i en av vår världs mäktigaste position?

Jag fick ett sms från mamma som fann det konstigt att något som händer så långt ifrån oss kan ha en sådan stor påverkan. Men såklart det har det. Med tanke på att Trump har kallat växthuseffekten som skitsnack och planerar att värna om kolindustrin och till och med är intresserad av att öppna ännu fler olje- och naturgasutvinning. Han planerar också att dra sig ut ur det globala klimatavtalet som slöts i Paris. Detta kommer innebär en extrem effekt på vårt klimat. Alla studier som visar på att vi måste agera nu för att förhindra ytterligare temperaturhöjning som i sin tur innebär stora katastrofer- högre vattennivåer, glaciärer som smälter, värre väder- stormar, skogsbränder, torka osv. Detta är bara några få exempel.

Inte att glömma Trumps önskan om samarbete med Putin- Tänk vad det kan innebära eller att någon så instabil som Trump har tillgång till kärnvapen. En knapptryckning... Så ja, det som händer där borta, så långt ifrån oss, har en enorm påverkan. Så det är med en rädsla jag tänker på framtiden.

Den 9e nov 2016 är datumet jag aldrig kommer glömma. Det är dagen man bestämde sig för att INTE fortsätta arbeta för en tryggare värld, en vänligare värld där alla är välkomna och en friskare värld. Den 9:e nov 2016, är början på ett slut.



Huvudet snurrar i nytt manus

4 nov. 2016

Efter mycket velande och självömkan började jag en dag googla på kändisar som liknar mina karaktärer i Blått blod, rött hjärta. Från där växte det. Jag började göra längre och tydliga karaktärsbeskrivningar, utvecklingskurvor m.m och sen en dag gick jag över till att strukturera handlingen. O plötsligt kom post-it lapparna fram och jag gör kapitelplanering. Vet inte riktigt vad som hände. Det bara kom.

Är fortfarande inte klar med att strukturera innehållet i kapitlen men jag har i alla fall börjat! Så himla underbart att vara åter i skrivträsket, har saknat det ofantligt. Fördelen med lite skrivtorska är att jag har hunnit läsa fyra böcker på två veckor, det är helt klart rekord för min del. Men om jag får välja, har jag istället träningsvärk i fingrarna efter all skrivande än ont i armarna för att ha läst böcker.

Det jag har också har märkt sedan jag högg tag i Blått blod, Rött hjärta igen är hur mycket jag har utvecklats sen jag skrev det. Jag har helt klart en större förståelse för hur man planerar handling och karaktärer. Innan tror jag att jag skrev mer utifrån handlingen, lät handlingen styra karaktärerna. Nu gör jag tvärtom. Tack vare min ingående karaktärsbeskrivning så är det karaktärerna och deras utveckling som avgör vad handlingen för dem.

Så med den goa känslan av att äntligen har börjat med ett "nytt" skrivprojekt inleder jag nu helgen.

Hur går det med ert skrivande? Berätta gärna :)


Min skrivhörna är översvämmad med post it- lappar och godispapper :p 

Bästa skrivgruppen

26 okt. 2016

Att gå med i en skrivgrupp var ett av mina bästa beslut. Det är verkligen guld att ha några att diskutera sina texter med. När jag vid det senaste mötet dessutom frågade om testläsare till De Tidlösa ställde alla upp (bara det är WOW!). Så nu ligger mitt manus i trygga händer... och jag. Jag vet inte riktigt vad jag gör för tillfället. Ligger i limbo. 

Jag har nya projekt jag kan pyssla med undertiden men när man har jobbat så intensivt med en sak under en längre tid så blir det konstigt att plötsligt byta spår till något annat. Sen kanske inte det är någon bra idé- att byta fokus. För när jag får tillbaka kommentarerna från skrivgruppen vill jag gasa igen, inför slutspurten. Då vill jag inte slösa någon energi på att försöka komma i mode för De Tidlösa igen. Hmm, men samtidigt, åh vad tråkigt det är att inte skriva. Supertrist. 

Det får bli dagens dilemma ;) 

Istället för att ägna helgen åt att skriva så fixade vi med pumpan, som blev så här fin. Problemet var att vi var alldeles för tidigt ute, så pumpan har redan börjat mögla... ni förstår, inte alls bra det här med att inte ha något skrivprojekt att pyssla med ;) 

Too long

16 okt. 2016

Som vanligt har jag hamnat i bloggdvala när andra faktorer i livet tar över. Varit en del strul med min graviditet, komplikationer och annat som har resulterat i att jag har blivit sjukskriven på deltid. Men efter det tunga beslutet känner jag att jag äntligen har landat i en vardag jag hälsomässigt kan acceptera. För efter många frågor har jag en del svar att stå på vilket hjälper mot stressen.

Man kan tänka att bloggdvala även innebär skrivsvacka men nope. Jag har jobbat på i vanlig fart. Skrivandet ger energi och glädje så det vill jag helst inte negligera. Första utkastet är som sagt klart, sedan har jag läst igenom allt, fyllt igen luckor och sett till så att handlingen är vattentätt. I mina ögon funkar det MEN det betyder inte att det är sanningen. Så nästa steg är testläsare. Efter det blir det ytterligare ändringar sen korrekturläsning både för min del men också min makes.

Åh vill bara bli klar nu. Har jobbat så hårt de senaste månaderna och är så himla nöjd över mitt arbete. Nu vill jag ju veta vad förlagen tycker. Är det ett kontrakt jag skymtar i horisonten? Hoppas*

Avnjuter en kopp te denna söndag och läser mitt manus. Bästa söndagsnöjet! 

Första utkastet, check!

21 sep. 2016

Tanken var att vara klar med hela manuset i augusti. Fast det sket sig innan jag hann att börja. Omskrivningen var tok för omfattande. Nu siktar jag istället på att skicka till förlagen innan årskiftet. Och än så länge följer jag den planeringen. Ikväll blev jag nämligen klar med det första utkastet. Tjoho! Men det blir ingen vila för den här författaraspiranten, för nu är det dags för redigering, redigering och lite redigering till. 

Det känns så himla skönt att jag fick ihop det till sist och att jag faktiskt vågade kasta i princip 70% av manuset och skriva nytt. Det om något var läskigt men redan nu ser jag en klar förbättring. Så förhoppningvis kommer det vara värt det hårda arbete. 

Yeah, för att första utkastet klar! Lite happy dance på detta! 

Poddkalas

18 sep. 2016

Igår "offrade" jag min skrivtid för lite poddkalas med Skrivarpodden på Stadsbiblioteket i Lund. Jag velade fram och tillbaka om jag ska skulle prioritera att skriva eller lyssna på inspirerande författare/ bokbloggare. Till slut bestämde jag mig för att gå. På plats träffade jag nästan hela min skrivgrupp och en hel del andra likasinnade.

Jag är så glad att jag gick dit. Den första timmen pratade Charlotte Cederlund och Sofie Berthet om fiktiva miljöer. Sen var det dags för Anna Chung (Boktycke) och Kristina Hård att ta sig an stereotyper. Det sist jag hann med var när Charlotte Cederlund och Emma Karinsdotter tog upp svåra ämnen. Alltihop gav en härlig blandning av inspiration och idéer. Så det var helt klart värt att ägna sin förmiddag/ eftermiddag åt.

Det är speciellt att vistas i en miljö med anda likasinnade. Man känner sig så hemma. Det är också en av anledningarna jag älskar att träffa min skrivargrupp. Där får man liksom ohämmat prata om det man älskar allra mest, nämligen skrivandet. Det enda "negativa" med att gå på poddkalas var att jag insåg hur jag gärna jag ville åka till bokmässan. Kan tänka mig att det är minst lika upplyftande och kul. Men men, det får bli nästa år istället :)

Kerstin Önnebo (Skrivarpodden) tillsammans med Anna Chung och Kristina Hård. 


När man hittar ett fint fint paket i brevlådan

17 sep. 2016

Titta vad som kom med posten igår:



Det är Sara Dalengrens paranormal romance Ensamvarg. Har sett fram emot att få läsa den och nu äntligen! Leveransen timade dessutom perfekt med helgen och chokladen i paketen är en underbar bonus :) 

En beskrivning av boken tagen från baksidan: 
"Miriam är thrillerförfattaren med smak för det makabra, vilket har haft en förödande effekt på hennes kärleksliv. Hon lever ensam, omgiven av Hökensås skogar, men när hon tar sig an en skadad främling förvandlas hennes lugna lantliga tillvaro drastiskt.
Jonathan är en skepnadskiftare på flykt undan flocken som dömt honom till döden. Vad han har gjort för att förtjäna sin dödsdom vet han inte. Hos Miriam finner han en fristad, men vågar han tro på en framtid eller kommer det förflutna att hinna ikapp honom?
Ensamvarg är en paranormal romance om att hitta kärleken trots att man inte är som alla andra. Romantik varvas med spänning och humor i första delen i serien om FLOCKEN."
Om ni också är intresserad av att hugga tag i denna goding kan ni beställa den här och här

Stirra ner

10 sep. 2016

Jag erkänner. Efter sommaruppehållet har jag blivit usel med blogguppdateringen. Det beror främst på knodden som växer i magen och stressen på jobbet. Tillsammans käkar de all energi. När jag äntligen sätter mig (läs, däckar) i soffan är jag så himla trött. Det är knappt att jag kan hålla ögonen öppna till kl 21. Så illa är det ;)

Men jag försöker pressa in skrivandet så gott det går. Helgerna är ju heliga. Då försöker jag skriva i några timmar och sedan hinna med allt det andra som jag inte gjorde under veckan. Egentligen, attans vad tufft det är att arbeta för sin författardröm. Tänker på det inlägget Charlotte Cederlund skrev på Debutantbloggen (ni hittar det här).  Ingen har tid för att skriva, man tar den och på vägen offrar man tid med sin familj och vänner. Man ignorerar dammet i hörnen och äter snabbmakaroner för tredje dagen i rad. Håret växer vilt medan blommorna vissnar. Skrivprocessen är tuff men jag hoppas en dag att allt ska ha varit värt det.

Idag ska jag skriva kapitel 34 på De Tidlösa. Bara 16 kapitel kvar innan jag är klar med första utkastet. Yeah :D

Önskar er en trevlig helg!



Sammandragningar, stress och inskolning

28 aug. 2016

Den senaste veckan blev inte riktigt som planerad. Lillkillen har skolats in hos sin dagmamma och vår nya morgonrutin inleds med gråt från en liten tjorv som inte vill bli lämnad. Det i sin tur skapar en klump i magen som gör det svårt att se glädjen under dagen. Det tillsammans med stress på jobb och stress kring att få ihop vardagen hemma nu när båda jobbar... det resulterade i att jag fick ihållande sammandragningar i onsdagsnatt. Jag blev tillsagd av min snälla men bestämda barnmorska att ta det lugnt och vila i två dygn (minst!). Usch va tråkigt det var men välbehövt.

Så... det har inte blivit så mycket skrivande och jag ligger efter i min planering men knodden och min hälsa måste komma först. Idag mår jag mycket bättre och har nykokt te vid min sida och worddokumentet uppe. Efter en veckas uppehåll är jag igång igen.

Efter regn kommer sol! 


Skrivgruppsträff

22 aug. 2016

I helgen träffade jag min skrivgrupp. Vi träffas fortfarande var tredje vecka och det är verkligen super! Inte nog med att man ständigt har en deadline att förhålla sig till vilket i sin tur boostar skrivlusten så får man dessutom direkt feedback på sin text. Vi skickar in mellan 10-15 sidors text. Den begränsade omfånget gör att vi i god tid kan gå på djupet, tillsammans. Analysera vad som är karaktärstroget, känslan och miljöer. Allt görs i en trevlig stämning. Det är verkligen toppen.

Jag har än så länge fått en hög med bra tips! De senaste gångerna har jag skickat in de första kapitlen på De Tidlösa. Det behövs, så att jag vet att jag är på rätt spår, så det inte blir som sist, jag vilsen i en skog och inte ens är medveten om det.

Apropå De Tidlösa. Jag har ju gjort en planering som klär hela min vägg i skrivrummet. Det behövs för att jag ska hålla koll på alla trådar och att det blir rätt den här gången. Inte nog med att det underlättar mitt skrivande så är det även en snygg inredningsdetalj, eller vad tycks ;)